Ann-Britt och Björn Magnusson i Boge ägnar mycket tid i trädgården. Det första vattnet i trädgården var en stor gryta som grävdes ner. En vacker sten som borrades hål i, en liten pump och vips fick trädgården nytt liv.
Björn berättar att uteplatsen intill inte fanns då. När dammen var färdig hämtade han en stol, satte sig tillrätta och njöt av porlandet.
Den stora dammen kom till några år senare. En grävskopa fick göra grovjobbet och massorna som togs upp lades i en hög för att bli grunden till vattenfallet. Stora stenar togs tillvara för att bygga stödmurar kring kanterna.
Det första som planterades var barrväxterna. Efterhand har det planterats och flyttats växter både i dammen och runtomkring. Färdigt blir det aldrig.
– Vi började med att plocka växter i naturen. Men det är inte att rekommendera. Man får med sig en massa skräp som kan vara väldigt svårt att bli av med, säger Björn.
Man kan anlägga en damm på olika sätt. Det finns färdiggjutna plastdammar som bara är att gräva ner. Med rätt sorts betong kan man även gjuta dammen på plats, men det är nog det svåraste. Björn och Ann-Britt har lagt en gummiduk ovanpå ett lager sand och en särskild filt som skyddar duken från att gå sönder.
– I början var vi väldigt försiktiga om vi var tvungna att gå ut i dammen, men jag tror att duken är ganska tålig, säger Björn.
– Ja, en dag när vi kom hem stod grannens lamm i dammen och drack men det gick bra, lägger Ann-Britt till.
Några gånger per säsong behöver pumpens filter göras rent från löv och andra större partiklar. Men det bör inte tvättas för noga. Bakteriefloran i filtret är viktigt för balansen i dammen.
– När man startar en damm är vattnet kristallklart. Efter ett par veckor är det som en brun sörja. Då gäller det att inte kasta yxan i sjön, säger Björn.
Han berättar att det tar flera månader innan dammen har hittat sin balans och den bruna sörjan försvinner. Det gäller därför att ta det kallt och låta ekologin ha sin gång.
 |
| Foto: Mona Staflin/Dammen |
– I början blev jag förskräckt! Jag testade ph-värdet och hällde i något reningsmedel, men det gjorde nog ingen nytta, säger Björn och skrattar.
Men alger och fallande löv måste hållas efter. Algerna bildas när solen skiner och en solig sommardag täcks ytan av en gul hinna som måste ”skummas” bort. Näckrosor är bra eftersom de täcker ytan och ger skugga.
– Fiskar gör också ett bra jobb, säger Ann-Britt och berättar att de hade fiskar förut, men att de dog förra vintern då hela dammen frös.
Guldfisk och koikarp har inga problem att övervintra ute i en damm så länge den inte blir bottenfrusen. En pump håller vattnet i rörelse under köldperioden men blir det riktigt kallt finns risk att vattnet ändå fryser.
Vad ska man då tänka på när man bestämt sig för att anlägga en damm?
– Placera den inte under en ask! utbrister Björn.
Det kan vara vackert att anlägga dammen under ett träd, men undvik träd som fäller sina blad. Allt som faller ner måste fiskas upp. Björn och Ann-Britt provade en höst att lägga ett nät över dammen men löven blev tunga och hamnade i vattnet i alla fall. Så nu har de återgått till att använda en håv.
För att växterna i dammen ska trivas måste de stå på rätt djup. Näckrosor tillhör dem som behöver mest vatten, cirka en meters djup, men det får gärna vara djupare än så.
Björn och Ann-Britt gjorde först misstaget att göra sluttningen för brant. Gruset på botten, som ska dölja duken, rasade ner i djuphålan. Det är bättre att göra sluttningen i trappsteg, växterna står stadigare på botten och grus och sand ligger kvar.
På Gotland är de torra somrarna och vattenbristen ett problem. När solen skiner, och särskilt när det blåser, dunstar mycket vatten. Vattningsförbud kan vara ett trist faktum när vattennivån sjunker.
– När det är riktigt torrt stänger vi av bäcken för där dunstar det mycket, säger Ann-Britt.
Text och foto: Mona Staflin