Lena Katarina fick en kolonn

Kakelugnsmakare Nils Ljung har knackat ner Ă„tskilliga skorstenar, reparerat gjutjĂ€rnsspisar och satt upp kakelugnar. Men helst vill han bygga nya kakelugnar – efter gamla förlagor och med gamla metoder.

Foto:

Bostads- & stadsplaneringsfrÄgor2008-02-06 10:08

– Ingen vill köpa grisen i sĂ€cken. MĂ„nga Ă€r intresserade av att köpa en nytillverkad kakelugn, men ingen vill vara den förste, sĂ€ger Nils Ljung.

Men nÄgon vÄgade vara den förste. Författaren Lena Katarina Swanberg Àr mycket nöjd med sin kakelugn som stod klar sÄ sent som i november. Men först i april fÄr hon tÀnda första brasan, kakelugnen mÄste torka i ett halvÄr.

Lena Katarina Swanbergs hus i Burgsvik blev fÀrdigt tidigare i höst. NÀr Nils Ljung kom in i bilden var huset bara fÀrdigt till grunden. Uppdraget var att hitta en lÀmplig eldstad och förutsÀttningarna var inte helt enkla. Mellan tvÄ smala fönster skulle en skorsten muras. Utrymmet mellan fönstren var bara 38 centimeter, vilket inte gav utrymmer för nÄgon svulstig eldstad.

– Vi visste bara att vi ville ha en spis. Vi hade pratat om en sandugn eller en gjutjĂ€rnsspis. NĂ„gon kakelugn hade vi överhuvudtaget inte diskuterat. Men nĂ€r Nils förslog att han kunde bygga en som passade var det oemotstĂ„ndligt, sĂ€ger Lena Katarina Swanberg.

Likt en pelare eller kolonn stÄr den nÀstan fritt i rummet. Runda kakelugnar brukar vanligtvis stÄ inklÀmda i ett hörn. HÀr stÄr den pÄ hedersplats mitt i blickfÄnget. Ljuset frÄn fönstren bakom reflekteras i kaklet och sprider ljuset i rummet.

Ugnen och dess reliefer Ă€r en kopia  en 1800-talsugn i empirstil, tillverkad av kakelugnsmakare Berg i Boge, men smalare och högre Ă€n originalet. Kaklet Ă€r sĂ„ lĂ„ngt som möjligt gjort pĂ„ samma sĂ€tt som förr och av den finaste lera frĂ„n Havdhem.

NÀr Lena Katrina Swanberg tar emot denna januarieftermiddag Àr det bara nÄgra timmar tills hon ska med bÄten till fastlandet och tillbringa den nÀrmsta mÄnaden i bostaden i Stockholm. Huset i Burgsvik Àr hennes skrivarverkstad och hon Àr stolt över sitt gotlandshus. Ritat av den gotlÀndske arkitekten Jon Jonsson, byggt av gotlÀnningar och av gotlÀndska rÄvaror. Och sÄ kakelugnen förstÄs.

Det tog ungefÀr ett Är frÄn det första samtalet dem emellan tills att kakelugnen var fÀrdig. SjÀlva tillverkningen tar nÄgra mÄnader och uppsÀttningen cirka tvÄ veckor. Priset för en nytillverkad kakelugn ligger pÄ mellan 30 000 till 50 000 kronor. Och sÄ ungefÀr lika mycket till för att sÀtta upp den.

Kakelugnar
Murad eldstad, utvÀndigt klÀdd med kakel. I kakelugnen tvingas den varma röken frÄn vedeldning genom ett system av lÄnga rökgÄngar (femkanalsystem). VÀrmen magasineras i kakelugnen och kan sedan spridas ut i bostaden under lÄng tid, upp till ett dygn. KÀnd i Sverige sedan renÀssansen. Den första stora förbÀttringen av kakelugnen gjordes av C.J. Cronstedt och Fabian Wrede under 1700-talets "energikris" (brist pÄ ved).
PÄ 1860-talet övergick man frÄn hantverksmÀssig till maskinell produktion. Nygrundade fabriker masstillverkade kakelugnar i nyrenÀssans, nyrokoko och andra nystilar.
Som huvudsaklig vÀrmekÀlla för bostÀder undantrÀngdes kakelugnen pÄ 1920-talet av centralvÀrmesystem.
KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!