Stora istappar avslöjar läckage

Vinter och kyla med mycket snö kan bli dyrt för den som äger en fastighet.
- En bra isolering kan göra att man sparar mycket pengar. Det är dock viktigt att det görs på rätt sätt, så att man inte får in fukt i huset, förklarar Åke Lindström.

Många fastighetsägare betalar dessutom inte bara för den energi, som läcker ut genom dåligt isolerade vindsutrymmen, utan även för att ta bort istappar som kan skada människor eller bilar.
Isoleringen av taket på en vanlig villa kan kosta cirka 10 000 kronor, och fönster omkring 50 000 kronor.
- Om man har en förbrukning på 25 000 kilowattimmar kWh el per år, så kan det handla om en sänkning på 10 000 kWh när huset blivit bättre isolerat. Värmen blir jämnare, draget från fönstren försvinner och hela huset blir tystare, enligt Åke Lindström.

Till att börja med kan man ta reda på om byggnaden kan tilläggsisoleras, om det finns utrymme för det och det är tekniskt möjligt. Därefter görs en beräkning av kostnaderna för de åtgärder som krävs, och sist men inte minst hur man ska undvika problem med fukt.
- Om det finns planer på att byta ut värmeanläggningen, så kan det vara lämpligt att samtidigt se över fönster, väggar, golv och tak. Eftersom värmebehovet minskar, så kan man välja en uppvärmning med lägre effekt.
Lov och anmälan
Kommunens energi- och klimatrådgivare kan stå till tjänst med goda råd, men även specialutbildade arkitekter. Det är viktigt att ta ställning till om åtgärderna påverkar husets utseende, värde och kvalitet.

- Tidstypiska hus från olika perioder kan ha gamla vackra fönster med blåsta glas, eller vackra detaljer på tak och fasad. Fönster och dörrar i en annan stil kan förstöra helheten. Anpassa förändringarna efter byggnadsstilen och välj material och metoder, som passar huset, uppmanar Åke Lindström.
Inom detaljplanlagt område krävs ofta bygglov, för att kunna ändra på en byggnads utseende. Den som är osäker bör kontakta Byggnadsnämnden.
- Om åtgärderna påverkar byggnadens bärighet, eller medför en väsentlig förändring av eldstäder, rökkanaler eller ventilation, så ska bygganmälan göras senast tre veckor innan byggstart.

Husets fiende
Husets värsta fiende är fukt, som kan komma från byggmaterial, eller från nederbörd, luft- och markfuktighet. Mänskliga aktiviteter, som matlagning, tvätt, dusch och bad, höjer luftfuktigheten - speciellt om det finns många personer i hushållet.
- Byggnaden ska vara konstruerad och underhållen, så att den kan ta hand om fukten. Vid alltför hög luftfuktighet bildas mögel och röta. Sporer från mögelsvampar finns överallt, även om man inte tror det, berättar Hans-Olof Karlsson Hjorth, energiexpert vid Boverket.

Han tar som exempel tacosås. Om man sköljer av locket innan man sätter in burken i kylskåpet, så minskar risken för att innehållet möglar.
Förödande kombination
Mikroorganismerna trivs när det är fuktigt, näringsrikt och varmt. Fuktigt organiskt material och en tillräckligt hög temperatur, är sålunda förödande. Om fukten är hög under en längre tid, så etablerar sig svampar - grogrunden för röta. Svampen bryter ner cellulosan i trävirket, vilket sänker hållbarheten och bärförmågan i husets konstruktion.

- När man tilläggsisolerar ska man vara medveten om att det kan bli fuktproblem. Det är väsentligt att välja material och metoder med hänsyn till husets förutsättningar, och som inte leder till fuktskador. Om huset tidigare haft problem med fukt, så bör man vara extra försiktig.

Därför bör man tilläggsisolera huset:
-sänkta kostnader för uppvärmning
-behagligare inomhusklimat
-minskad miljöpåverkan
I Sverige går ungefär 30 procent av energiförbrukningen, till uppvärmning av bostäder. Tilläggsisolering kan sänka elförbrukningen med 2 000 kWh per år, vilket minskar koldioxidutsläppen med 800 kilo per år - om man eldar med olja.

Utsläpp av koldioxid olika bränslen:

Marginalel 1,0 kilo/kWh
El bra miljö 0 kilo/kWh
Olja 0,4 kilo/kWh
Ved 0 kilo/kWh
Pellets 0 kilo/kWh
Gas 0,3 kilo/kWh
(Träbränsle bryts ner och avger koldioxid, även om man inte bränner det)

Källa: "Att tilläggsisolera hus - fakta, fördelar och fallgropar" utgiven av Kommunförbundet Stockholms län KSL och Energimyndigheten. Den ger råd inför tilläggsisolering av vanliga småhus - villor, radhus och kedjehus. Man får även information om de vanligaste materialen, och hur de kan användas.

Ylva Berlin/LTF