Trädgård v 39

Om man ändå måste plantera perenner senare kan man för säkerhets skull täcka jorden med exempelvis halm eller ett luftigt lager av kvistar och löv, för att skydda mot kyla. Och plantera inte alltför grunt, så att plantan inte lyfts av eventuell tjäle och blottar rötterna.
Sen i oktober tar planteringssäsongen för barrotade träd, buskar och rosor vid.
Annars är det bra att vara lite lat i trädgården under hösten. Samla ihop årets odlarmöda, förbereda inför vintern, men lämna en del arbete till våren.
Klipp inte ner alla vissna perenner, de skyddas mot kyla om de lämnas orörda till nästa växtsäsong. Men rensa gärna bort ogräset så att det inte övervintrar eller står och fröar av sig.
Fallfrukt och alltför tjocka lager av löv kan krattas ihop och komposteras. Men i övrigt är det bra för jorden att låta löven ligga. Klipp sönder dem samtidigt som gräset ansas inför vintern.
Bara lerjordar ska höstgrävas.
 
Anna-Stina Rammhällen i Klintehamn har skickat bilder på fjärilsbusken som hon fick tips om att beskära i våras.
”Jag har aldrig haft så stora blommor i fjärilsbusken förr, och den nya busken som jag gjorde av de avklippta skotten skäms inte heller för sig”, skriver hon.
 
Cecilia Holmstedt och Anton Kessler i Stenkyrka är på jakt efter cirka två kilo av en plommonsort som i tyskspråkiga länder heter zwetschgen/zwetschken/zwetschen. Sviskon tror de att de heter på svenska, vilket deras beskrivning av frukten tyder på.
”Det är ett sent, ganska syrligt, mörkblått plommon som lätt lossnar från kärnan och ser daggiga ut, samt har ett klargult kött – den yttre färgen och ”daggen” påminner om salmbär. På kontinenten brukar man bland annat göra kakor/tårtor på dem = Zwetschgendatchi, i Bayern till och med knödlar.”
Någon här på ön borde väl ha sådana i sin trädgård? Hör i så fall av dig till redaktionen så förmedlar vi kontakt.
 
I våras sådde jag frön av ”perenn luktärt”, rosenvial, som jag skördat vid torpet. Men det som grodde såg ut som något annat. Hela sommaren har det fått växa ostört, bara någon enstaka ranka såg ut som de skulle, och jag förstod ingenting.
Så kom små gula blommor som liknade nunneört. Skulle det vara en korsning av den och rosenvial som givit upphov till en slingrande nunneört med klängen? En botanisk sensation, eftersom växterna tillhör olika familjer!
Jag ringde en botaniker som blev mycket nyfiken. Sen insåg jag att jag tydligen har sått frön av slingerhjärta, dicentra scandens, i samma kruka. Och glömt alltihop.
Sensmoral; sätt alltid etiketter i krukorna, minnet sviker!
Slingerhjärtat visar jag på Klinte marknad på lördag. Vi ses där.