Trädgård V52 -Det privata paradiset

Förebilden för paradiset antas vara livgivande oaser i öknen (helvetet) mellan Eufrat och Tigris i dåvarande Persien. Där rinner vatten upp, och har blivit ett givet inslag i trädgården genom alla tider.
Paradiset har sedan blivit synonymt med Edens lustgård, det symboliserar också en sluten trädgård samt det himmelska tillståndet efter döden. För många är den egna lilla plätten det privata paradiset.
Porlande vatten rinner i alla trädgårdsanläggningar genom historien. Från Persien till antikens Grekland, Italien och morernas trädgårdar i Sydspanien.
Ett exempel på det sistnämnda som lever kvar än i dag är Alhambra i Granada, morernas sista fäste innan de av kristna föstes tillbaka till andra sidan Gibraltarsundet 1492.
I den berömda Lejongården flödar vattnet från den centrala springbrunnen, omgiven av stenlejon, ut i fyra raka kanaler i de fyra väderstrecken; ut i världen. Runt gården löper pelargångar.
Den arabiska formen levde sen kvar i klosterträdgårdarna där korsformen i trädgården blev en kristen symbol. Den spreds över Europa och lever kvar inte minst i hur örtagårdar ofta utformas.
Sedan har tidsepokerna fött olika stilar, till exempel pampigt strikta barockträdgårdar, romantiska  trädgårdar med ruiner och eremiter, eller naturlikt böljande engelska parker.
Klostrens munkar och nunnor anses vara de som fört trädgårdskulturen till Sverige. Men när Forum för trädgårdshistorisk forskning tidigare i höstas samlades i Göteborg slog Clas Tollin från SLU,
Sveriges lantbruksuniversitet, hål på idén om trädgårdarnas ursprung i Sverige. Han menar att  pollenanalyser, arkeologiska utgrävningar och landskapslagarna visar att fruktträdgårdar och kålgårdar funnits före munkarnas ankomst hit.
www.gardenhistoryforum.org
 
Stella Westerlund tipsar om fler internetsidor för trädgårdsintresserade: på gardener.blogg.se berömmer ”Slottsträdgårdsmästaren” bland annat Botan i Visby, en av hans favoritparker.
En annan blogg är; tradgardsturisten.blogspot.com, och Gunnel Carlson (från Gröna rum i tv) har sidan; tradgardsriket.se. För Londonfararen tipsar Stella om nya ”The Garden museum”, med web-adress; gardenmuseum.org.uk.
 
Cecilia Holmstedt-Kessler har hört av sig angående förväxlingen av jasmin och schersmin, belyst här för några veckor sedan. Hon skriver att ”bainvid” och benved också ofta förväxlas.
 Den första är skogskornell, Cornus sanguinea, som tidigare ibland har kallats för benved, vilken egentligen är Euonymus europaeus.
Och inte finns det akacia på Gotland, däremot robinia, vilken ibland kallas falsk akacia (Robinia pseudoacacia)!