- Trapporna är mer synliga och påkostade nu för tiden, säger Mats Olofsson.
I Bjärges i Vänge har Bjärges träförädling funnits sedan 1947. Mats Olofsson tog över pappas företag i tidigt på 70-talet och levererar cirka 100 trappor per år. Tidigare tillverkades trapporna i den egna fabriken men sedan mitten av 80-talet samarbetar Mats Olofsson med Snickarlaget i Sävsjö som är Sveriges andra största tillverkare av trappor.
- Jag mäter, ritar och skickar över ritningarna till fabriken och får tillbaka trappan i delar. Jag skruvar ihop det mesta här och monterar trappan hos kunden om de vill det, säger Mats Olofsson.
Fabriken har ett varierande utbud som går att mixa i olika kombinationer. Det är vanligt att folk har egna idéer kring träslag, ytbehandlingar och även utformning av räcken. I första hand försöker Mats Olofsson styra in kunden på sortimentet, men om kunden vill ha något speciellt så har han möjlighet att göra delarna själv.
- Men det är inte lönsamt att tillverka trappor själv, säger han och förklarar att Snickarlagets maskinpark spelar i en helt annan liga när det gäller effektivitet.
- Den nya datatekniken göra att man är frånåkt för länge sen. Snickarlaget har datorstyrda maskiner som utgår direkt från ritningarna.
Saknar du inte att göra trapporna själv?
- Nej, inte nu för tiden, jag har gjort så många trappor. Men det är bra att ha kunskapen när man ska montera trappan om det inte stämmer. Men det är sällan det blir fel, bara måtten är rätt tagna så blir det rätt. Ritningarna görs med dataprogram och blir mycket exakta.
Trappans magiska mått
Men trots att kunden har ett visst utbud att välja ifrån så finns det inga standardtrappor idag, förklarar Mats Olofsson. Trapporna har blivit viktigare i folks medvetande, och också mer påkostade.
- Gamla hus har ofta trappor som inte är gångvänliga och alldeles för trånga.
Enligt de magiska mått som gör en trappa gångvänlig ska steghöjden vara mellan 17 och 18 centimeter och djupet på stegen minst 25 centimeter. Bredden på en tappa i vinkel bör vara minst 90 centimeter, dels för att det inte ska bli för trångt att bära saker mellan våningarna, dels för att stegen inte ska bli för grunda på mitten.
Trappans betydelse i folks hem har förändrats. På 70-talet gjorde Mats Olofsson en broschyr där han beskrev trappan som ”den viktigaste möbeln i ditt hus”. Något som i stort sett slagit igenom hos gemene man, reflekterar han.
- Trapporna är mer synliga nu. Förr byggde man in dem mellan väggar. Det är mer öppna planlösningar, man ser trapporna mer nu än för 20 år sedan, säger Mats Olofsson.
Design har också blivit mer viktig. Det har blivit vanligare att man frångår barnsäkerheten till förmån för designen, men det finns normer. Räcken får inte var klättringsbara, inga mellanrum får vara mer än tio centimeter och höjden på räcket på övervåningen måste vara minst 90 centimeter i en enfamiljsbostad och 110 i offentliga lokaler.
Långa väntetider
Trots att Snickarlaget har hög kapacitet är väntetiderna långa. För nåt år sedan var leveranstiden på en trappa cirka fyra veckor, idag är det sju veckor. Anledningen är att det byggs och renoveras för fullt i hela landet.
- Trapporna är mer påkostade och ömtåliga nu för tiden. Designade trappor kostar också mer, säger Mats Olofsson.
Detta gör också att fler vill ha hjälp med monteringen. En enkel trappa kan ta ett par timmar att montera men det är inte ovanligt att det krävs en eller två dagar och två personer att få en trappa på plats.
Furutrappor är fortfarande det vanligaste, och billigaste materialet. Enligt Mats Olofsson har det blivit vanligare med vitmålat trä, ek tillsammans med målat och stålspjälor. Främst i nybyggda hus.
Ek är ett hårt träslag som är hållbart att gå på. Furu är mjukt men billigast. Mats Olofsson själv tycker att bok och vitmålat är ett fint alternativ.
En vinkeltrappa av furu kostar mellan 15 000 och 20 000 kronor plus moms. Motsvarande av ek kostar 40 000-50 000 kronor plus moms. En eller två dagars montering kan kosta 8 000-10 000 kronor.
Vad ska man då tänka på när man ska byta trappa?
- Det är bra om vi får vara med i ett tidigt skede. Vi kan ge förslag på mått så att man får en bra trappa, det kan vara svårt att räkna ut själv.
- Ibland kommer man till ett hus där man redan gjort ett hål för trappan, som sedan visar sig vara för litet. Det går ju att göra en trappa ändå, men det blir inte bra.
ORDLISTA
Barnskyddslist. List monterad under öppet plansteg. Av säkerhetsskäl
får inga mellanrum i en trappa vara mer än 10 centimeter.
Blocksteg. Första plansteget utsvängt utanför vangstycket, tätt eller öppet.
Handledare/överliggare. Stödet för handen.
Höger- eller vänstersvängd trappa. Trappa som svänger till
höger eller vänster sett nerifrån.
Plansteg. Trappsteg man går på.
Slutsteget. Det sista/översta plansteget (i nivå med golvet).
Spjälor. Förbinder överliggare och vangstycke.
Startsteget. Det första/nedersta plansteget.
Stigande räcke. Räcke som följer trappans vangstycke.
Stolpe. Avslutar räcken i trappans början, slut och hörn.
Sättsteg. Vertikala trästycken mellan planstegen i en tät trappa.
Trapphål. Öppningen i bjälklaget för trappan.
Trapphöjd. Trappans totala höjd från färdigt golv på undervåning
till färdigt golv på övervåning.
Underliggande vangstycke. Plansteg placerade ovanpå vangstycken.
Vangstycken. Trappans sidor.
Vilplan. Större plansteg i trapplöp.