Fönsterbågarna som lämnats in till Jannehags måleri i Dalhem har säkert 100 år på nacken och hör hemma i en gammal gotlandsgård. Det finns två starka anledningar till att lämna även så pass slitna bågar till renovering: dels betyder fönstren väldigt mycket för husets karaktär och nya fönster passar sällan till ett gammalt hus, dels är det både svårt och dyrt att beställa nya bågar till gamla karmar eftersom varje fönster har unika mått och ofta har blivit skeva under årens lopp.
Gamla gotländska fönsterbågar är ofta av mycket hög kvalitet, av hård och tjärrik kärnfuru. Med rätt underhåll kan de hålla nästan hur länge som helst.
Nytt kärnvirke är visserligen hårt och hållbart, men det är svårt att använda eftersom färgen inte fäster på grund av tjäran.
- När det blir varmt blöder tjäran ur och då försvinner färgen, säger han.
I torkat gammalt kärnvirke har kådan försvunnit, bara hårdheten är kvar. Vid reparation väljer man därför ett tätvuxet och hårt material, dock inte kärnvirke.
- Det kan se väldigt illa ut, men i regel är det inte så illa som det ser ut. Det mesta går att fixa, säger Jerry Jannehag.
Man ser tydligt var nytt virke fällts in i det gamla. När bågarna grundoljas, med kokt linolja, mörknar de gamla delarna och de nya förblir ljusa. Det krävs mycket lim, klämmor och tvingar för att få bitarna på plats.
- I princip alla har fått ny nederdel och en del har fått nya spröjsar, säger Erik Nilsson.
Solen får de nyoljade fönstren att glittra. Man ska inte snåla på oljan, det torra träet suger upp stora mängder och överflödet torkas av när träet är mättat.
Trasiga rutor går också att ersätta. Allt som går att återanvända sparas när fönster som är utom räddning måste kasseras. På lagret finns beslag, rutor och gångjärn sparade till bättre behövande renoveringsobjekt.
Ofta är vågigt eller ännu hellre bubbligt glas eftertraktat för den gammaldags karaktären. Valsat glas, som kan vara ganska vågigt, började kom på 1920-talet och användes ända fram till mitten av 1970-talet. Då kom tekniken med floatglas där glasmassan fått flyta ut på en yta av smält tenn. Längre tillbaka blåstes glaset och innehåller ibland luftbubblor, riktigt fint blåst glas kunde vara nästan helt plant.
- De sämsta glasen då var de som användes i ladugårdar och det är dem man är ute efter nu, säger Erik Nilsson.
Kitta fönster är nog något som många drar sig för. Det finns olika typer av kitt och en del är ganska besvärliga eftersom de ska knådas länge innan de är tillräckligt mjuka. Det bästa är att fråga någon som kan fönster om råd.
- Det är klart att man får väl ta sig ett par timmar och övningskitta. Det gäller att komma på knepet, när man väl gjort det är det inte så svårt, säger Jerry Jannehag.
Han tycker inte att man ska lägga mer arbete än nödvändigt på sina fönster, måla inte förrän det faktiskt behövs.
- Man ska inte ge sig på fönster med bra kitt och blekt färg. Man får döpa om blekheten till patina. Då är det plötsligt vackert och man kan vänta några år till innan man gör något åt dem.
Flagnad färg är däremot ett tecken på att det är dags för en insats. Det innebär att det kommit in fukt i träet.
När det gäller val av färg kan man säga att grundprincipen är att använda samma typ av färg som tidigare, inte byta från linoljefärg till alkydoljefärg eller tvärtom. Många av de färger som använts under 1900-talet är förbjudna i dag på grund av farliga lösningsmedel. Istället finns vattenbaserade alkydoljefärger och hur bra de fungerar är svårt att säga eftersom de inte använts så länge att man kan göra en utvärdering över tid.