I Sverige beviljas ungefär 180 000 hushåll bostadsbidrag varje år, av dem är cirka 900 gotländska. Krångliga regler hos Försäkringskassan leder till att fyra av tio får återbetalningskrav. De flesta klarar av att betala tillbaka den krävda summan, men cirka 20 procent blir långsiktigt skuldsatta. I den gruppen finns framför allt ensamstående mammor.
– Man kan säga att bostadsbidraget är en skuldfälla, det är inget överord, ändå rullar systemet på, säger Ingvar Önnhage, projektledare på Riksrevisionen, i en kommentar på myndighetens nätsida.
Den bidragssumma som månatligen betalas ut baseras på en uppskattning av årsinkomsten, och är preliminär. För den som har blandade inkomster som exempelvis lön, sjukpenning och andra bidrag från Försäkringskassan kan det vara svårt att i förväg veta exakt vad summan blir. Det slutliga bidragets storlek bestäms först efter en avstämning upp till två år efter första utbetalningen. När återbetalningskravet kommer är pengarna ofta redan använda, i tron att man var berättigad till dem.
Anna H Johansson är budget- och skuldrådgivare på Region Gotland. Hon vittnar om människor som inte ens vågar söka bidraget i rädsla över att bli återbetalningsskyldiga:
– Man ser inte det här som ett bidrag utan som ett lån som måste betalas tillbaka. Då har det gått väldigt tokigt och då är det fel på systemet, säger hon.
Riksrevisionen ifrågasätter i en färsk rapport om bidraget längre fyller sitt fördelningspolitiska syfte och riktar skarp kritik mot regeringen för att man inte hanterat problemet, trots att det varit känt i många år. Myndigheten har granskat effektiviteten i konstruktionen med återkrav. Den visar bland annat att återkravsbeloppen är högst för hushållen med lägst ekonomisk standard, och att höga återkravsbelopp ofta leder till skuldsättning.
Nu föreslår Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen att bostadsbidraget ska göras om och istället baseras på snittinkomsten för de tre föregående månaderna. Målet är att bidragsmottagare ska kunna förvänta sig att få ett korrekt bostadsbidrag utan risk för återbetalningskrav eller att hamna i en långvarig skuld. Förslaget föreslås träda i kraft i januari 2020.
Riksrevisionens granskning menar dock att bidragsformen bör ses över i sin helhet:
– Men detta är ett steg i rätt riktning som skulle lösa en stor del av återkravsproblematiken, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmedelande.