För åtta år sedan, när Samuel Johansson började som deltidsbrandman i Klintehamn, var de 22 personer.
– Då var jag reserv och blev glad när jag fick jobba en vecka, minns han.
Men de har blivit färre. Några har flyttat, andra har fått jobb där kombinationen inte fungerar. I nuläget finns 13 anställda kvar på brandstationen. Det räcker inte, om beredskapen ska upprätthållas med fulla team – och utan att några jobbar extrapass.
– Det har rullat på i många år och vi som är här har hela tiden löst det, utan hjälp från arbetsgivaren. Men vi orkar inte ställa upp hur mycket som helst. Jag har småbarn men kan inte ens hämta på dagis när jag är i tjänst, berättar Samuel Johansson, som är fackligt förtroendevald på arbetsplatsen.
Därför är brandstationen stängd den här veckan, vilket är något ytterst ovanligt.
– Alla hade redan gjort sin plikt för den här månaden och ingen orkade ställa upp mer, förklarar Samuel Johansson.
En situation som inte bara drabbar Klintetrakten, utan kan få konsekvenser för hela Sudret. Klintehamn täcker nämligen upp för Visby, när det är utryckning där.
Om Hemse får göra det i stället, blir hela södra Gotland utan beredskap – åtminstone för rökdykning – vid de tillfällena.
– Det här går tyvärr ut över vårt samhälle och det är därför vi hela tiden täckt upp. Men vi har nog gjort oss själva en björntjänst då och nu är vi helt enkelt för få.
Problemet är inte unikt för Klintehamn, något Samuel Johansson flera gånger poängterar.
I grunden handlar det om de mångåriga svårigheterna att nyrekrytera som GT skrivit om flera gånger tidigare. Vilket egentligen är ett arbetsgivarproblem – fast det länge blivit upp till de anställda att lösa.
Som han ser det måste arbetsgivarsidan, Sveriges kommuner och landsting eller SKL, göra yrket mer attraktivt.
– Men de har sänkt vår lön. Vi har en liten peng för beredskapen men ingen övertidsersättning. Och det här vill man inte diskutera, svaret blir bara att det inte finns pengar.
Samma vecka som krisen i Klintehamn blivit akut, har inrikesminister Anders Ygemans statssekreterare Ann Linde besökt Gotland – och öns räddningstjänst.
– De är medvetna om problemet. Vi har sagt länge att vi har ett system i Sverige som inte fungerar längre. Orter som är tillräckligt stora för att ha en räddningstjänst, men som inte är städer, har svårt med bemanning överallt, berättar Gotlands räddningschef Dick Svennefelt.
Även länsstyrelsen på ön fick besök av Ann Linde och det handlade även då om beredskap.
Länsstyrelsen har tillsynsansvar, gällande om kommunerna följer lagen om skydd mot olyckor. De har också påpekat problemen i Klintehamn, samt att det saknas så kallade yttre befäl.
Och de har fått svaret från Region Gotland att detta ska åtgärdas.
– Vi har fått rapporter om att de inte klarar bemanningen i Klintehamn och det är bekymmersamt. För närvarande får andra brandstationer täcka upp, kommenterar tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S).
Han säger att de länge försökt nyrekrytera – och att det nu kan vara dags att se på andra lösningar.
– Kanske måste vi se över organisationen. Om vi inte lyckas hitta folk i Klinte, får vi kanske ha mindre bemanning där.