Sedan det nya förslaget för räddningstjänsten lagts fram har debatten varit högljudd. Deltidsbrandmännen, som i förslaget minskas i antal, har protesterat och hävdar att förändringen skulle bli till det sämre – framför allt på landsbygden.
Henrik Johansson håller inte med. I dag ser han stora brister och menar att något måste göras.
– Jag tycker att debatten har varit osaklig. Vi måste prata om hur verkligheten ser ut, vi har i dag en organisation med väldiga brister när det gäller bemanning, säger han.
Henrik Johansson har varit brandman i 25 år. Som brandmästare i Visby har han i dag högsta ansvaret för öns styrkor och vid larm kliver han in som räddningsledare.
– Jag har det yttersta ansvaret om någon skadar sig eller om en brand sprider sig, säger han.
Två gånger om dagen går Storstockholms brandförsvar, dit Gotland hör, igenom bemanningen.
– Gotland klarar inte kraven. Ibland måste jag rapportera att det till exempel bara finns två man i Klinte vissa tider, eller att de saknar C-kort för att köra brandbilen andra tider, säger Henrik Johansson.
Han ställer sig helt bakom det nya förslaget till bemanning, där ön delas i tre distrikt som tillsammans hjälps åt för att ha rätt kompetens.
Trots att den nya organisationsplanen inte har klubbats har två personbilar, så kallade förstainsatsbilar, redan beställts. Den första levereras i dag till deltidskåren i Klinte och kommer att visas för allmänheten på Klinte marknad.
– I normala fall har deltidsbrandmännen sju minuter på sig att ta sig till brandstationen. Nu kan den lilla bilen rulla på två minuter, säger Henrik Johansson.
En ensam brandman, som haft bilen i sitt hem, kommer då först till en olycks- eller brandplats. I bilen finns flaskor med luft att hänga på ryggen.
– Personen kan inte göra samma insats som fem man, men kan påbörja hjälp, öppna dörrar och få ut personer som finns precis där innanför om det brinner, säger han.
Under flera år har det varit svårt att rekrytera nya deltidsbrandmän. I den föreslagna organisationen finns klart färre.
– Ingen kår på landsbygden läggs ner, det gör bara Visby deltid. Deltidsbrandmän kan tjäna 60 000 till 80 000 kronor om året. För vissa är det en viktig inkomstkälla och ingen vill bli av med de pengarna, säger Henrik Johansson och menar att han har förståelse för deras situation.
Kraven på en deltidsbrandman är samma som för heltidarna, men omsättningen betydligt högre.
– Det tar mellan tre och fyra år att utbilda dem fullt. I snitt jobbar de sedan lika länge, säger han.
Möjligheten att hjälpa till vid större skogsbränder som den i Vänge har, enligt Henrik Johansson, dessutom minskat.
– Vi måste hitta nya arbetssätt, tillsammans kan vi lösa detta, säger han.