En livslång hyllning till Salvador Dalí kröns med en nyhuggen byst i trädgården. På vaden bär Palten sedan flera år den kända surrealisten.
I slitna blå hängselbyxor och stövlar hoppar Palten Jonsson ivrigt runt på den jordiga tomten, uppfylld av energi och skaparglädje.
– Tomater, och där borta satte jag vattenmelon och purjolök. Potatis har vi fått en jäkla massa i sommar, säger han och pekar mot de vackert uppmurade odlingslådorna i kalksten.
Allt råmaterial fanns på tomten, det mesta kom i dagen i samband med husbygget. Palten berättar hur han hyrde en lastmaskin och körde runt sten och schacktmassor för att forma sitt paradis – konstnärshemmet längs stora vägen ovanför Brissund. Inmurade bland stenarna gömmer sig nakna kvinnokroppar, som tur är placerade på insidan från de förbipasserande bilisterna på länsvägen.
Palten berättar att skapandet alltid har funnits där, och hur han i skolan var helt hopplös och ritade i alla böcker. I korridoren på Södervärn fick han hållas och göra väggmålningar. På fritiden hängde han gärna med etablerade konstnärer.
– Jag gick förberedande konstfack när jag var 16-17 år. Jag hade min första utställning som 15-åring på Gråbo och det var bara konst som gällde för mig, säger han och berättar hur allt annat han gjort i sin spretiga karriär har varit för att försöka livnära sig och få tid för måleriet.
Dit hör scenografiarbeten både på Gotland och fastlandet, bland annat åt Gotlandsrevyn där Palten också varit såväl skådis som manusförfattare.
– Jag firade jul i 16 år på Rondo i Klintehamn och byggde kulisser, medan de andra var hemma och firade jul, säger han och berättar hur rollen som sopgubbe snabbt blev en publiksuccé, trots att den buttra och läspande gubben i reflexväst föddes ur en improvisation för att flytta en container av scenen.
Nakna kvinnokroppar smälter samman med den låga trädgårdsmur som Palten staplat med sten från tomten.
Många gotlänningar, och turister och invånare i både USA och Thailand, bär Paltens konst direkt på kroppen. Han berättar hur han för drygt 20 år sedan lärde sig tatueraryrket i Roma.
– Jag åkte ut till "Singan" och fick prova hans maskin på mig själv. Det gick inte bra, säger han och berättar att tekniken sedan tog sig.
När det inte gått att livnära sig på enbart måleriet blev den brokiga yrkesrepertoaren än yvigare. Två resor om året gick till USA för att lägga tak och måla i Kalifornien. 27 år gammal startade Palten den musikaliska karriär som ännu lever, trots corona. Mest känd är han kanske som frontfigur i Van Palten, hårdrocksbandet som bara spelar Van Halen-låtar.
– Jag har tre olika band och spelade med två av dem vid några gig i somras, säger Palten Jonsson.
Att ha publik i helt olika genrer, menar han, är fantastiskt, mest för att han kunnat ägna sig åt det han allra helst vill.
– Det har gjort det möjligt för mig att måla. När folk tror att jag är på semester i Thailand sitter jag där och målar utomhus nästan dygnet runt, säger han och berättar att han rest massor och att det var i Thailand som han träffade sin fru Varintorn, "Oii", för 14 år sedan.
Buddastatyn är enorm och utgör ett stort blickfång på gården.
Längtan till Thailand hade han gemensamt med sin gode vän, affärsmannen Max Hansson, som avled för drygt två år sedan. Sorgen finns fortfarande där, över honom och flera nära som vandrat vidare under de senaste åren.
– Jag saknar så mycket roligt som jag haft med Max. Han, och så klart ett huslån, gjorde det här möjligt, säger Palten Jonsson och visar runt i det bygge som snart är både bostad och ateljé, och där vännen kommer att finnas förevigad som bestående hyllning.
Huset på 300 kvadrat har Palten ritat ihop med kompisen Perra Percival och de två har hjälpts åt under hela byggprocessen. Nu ser han fram emot stora vitputsade väggar.
– Jag har nog ett par hundra egna tavlor. En del är två gånger två meter och de var min pensionsförsäkring, säger han och berättar att skaparlusten nu är starkare än någonsin.
Fastigheten ligger strax norr om Visby.
Planen är att öppna ateljén för andra, för att dela med sig av sin konst.
– Nu ska jag göra skulpturer som jag inte ens haft råd till materialet till och köra på så länge det är roligt, säger Palten Jonsson och berättar att det är första gången som han på allvar slår sig ner och rotar sig.
Genom att inte äga vare sig hem eller prylar, menar han, har han levt ett liv i frihet.
– Det är därför jag har haft råd att resa och förflytta mig. Jag har sagt till mina förmögna vänner att de inte heller äger sina grejer – de bara lånar dem tills de dör. Meningen är att de som gillar min konst ska få glädje av det här stället, man vill ju inte låsa in sig i någon bur och käka rysk kaviar, säger han.
Skulpturer har byggts in mellan stenarna.