Byggnadsantikvarie Anna Plahn ser när Björn Lindqvist monterar det specialdesignade höljet runt brandvarnaren, som sedan hissas upp i kyrkorummets tak.
Natten till den 22 augusti i fjol tömde någon två pulversläckare inne i Bro kyrka. Skadorna krävde en omfattande sanering som kostade nära en miljon kronor. Efter drygt ett halvårs arbete kunde kyrkan återöppnas i mars.
Vandaliseringen, som även omfattade kyrkorna i Lärbro och Tingstäde, blev startskottet för ett omfattande arbete för att förhindra fortsatt skadegörelse. Ganska snabbt rekryterade pastoratet faddrar, som öppnar kyrkorna på morgonen och låser på kvällen.
– Nu har vi faddrar till de flesta av pastoratets kyrkor. Efter vandaliseringen var det enkelt att få faddrar till kyrkan här i Bro, säger Christoffer Malmqvist som är säkerhetsansvarig i Norra Gotlands pastorat.
För några dagar sedan var det dags för nästa steg. Bro kyrka har redan en brandvarnare i sakristian. Nu monterades ytterligare en, i kyrkorummet. Båda varnarna har förbindelse med omvärlden via det IOT-nätverk som Indrek Saar monterade i alla öns kyrkor på uppdrag av Geab (Gotlands Energi AB).
– Brandvarnarna har två steg. Vid rök går varningen till vaktmästaren, indikerar den även värme larmas Geabs ledningscentral som är bemannad dygnet runt, berättar Christoffer Malmqvist.
För Indrek Saar, som monterade sex kilometer kabel när IOT-nätverket installerades i kyrkorna, blev det att ta sig upp på kyrkvinden i Bro igen. En ståltråd firades ner i kyrkorummet, där Björn Lindqvist stod redo med brandvarnaren.
Ny teknik och medeltida kyrkor är en utmanande kombination. Brandvarnaren ser ut ungefär som de som de flesta har i hemmet, men för att få sättas upp i kyrkan behövde den anpassas. Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Visby stift har tillsammans tagit fram ett hölje som godkänts för alla öns kyrkor. Norra pastoratet är först ut att sätta upp dem, men flera andra lär följa efter.
När brandvarnaren var monterad i höljet hissades den upp i taket.
Brandvarnaren och det specialdesignade hölje som tagits fram för att dölja den.
Nästa steg är att installera rörelsestyrd belysning på kyrkogården. Om någon närmar sig kyrkan nattetid tänds belysningen.
– Vi är på gång att lämna in en ansökan för Bro kyrka. I Slite, där vi har haft en del problem med skadegörelse, har vi redan satt upp belysning, säger Christoffer Malmqvist.
Ytterligare ett steg för att höja säkerheten planeras. På sikt kan faddrarna komma att ersättas av digitala lås på kyrkportarna. Att utforma en lösning som är antikvariskt godtagbar är dock en svår nöt att knäcka.
Allt görs för att kunna plocka bort kyrkornas pulversläckare.
– Kyrkan är ett offentligt utrymme, och då är kravet att det ska finnas brandsläckare. Men vi kommer att ersätta pulversläckarna med vattensläckare. De är mer svåranvända, men kräver inte lika omfattande sanering efter användning, säger Christoffer Malmqvist som summerar alla insatser:
– Det här har ökat säkerheten enormt.
Christoffer Malmqvist, säkerhetsansvarig i Norra pastoratet, samt byggnadsantikvarien Anna Plahn kan se att Bro kyrka efter saneringen är i bättre skick än innan vandalerna tömde pulversläckare i kyrkorummet.
Nätverket som installerats i kyrkorna ger många möjligheter, och används redan på flera olika sätt. Uppkopplade fällor larmar när det finns möss i kyrkorummet. Många kyrkor har haft problem med mögelangrepp. Nu har nästan alla kyrkor utrustning som mäter fukt och temperatur.
– Vi har sparat otroligt mycket energi när vi har kan styra uppvärmningen bättre, säger Christoffer Malmqvist.
Vid saneringen i Bro kyrka medverkade 15 företag på olika sätt, tillsammans med byggnadsantikvarier och myndigheter. För att underlätta arbetet, om något liknande skulle inträffa, har en handlingsplan tagits fram.