Många i personalen blev sjuka och vikarier var svårt att få. Den svåra personalbristen pågick i veckor.
DOKUMENT
Det är april och en solig månad börjar gå mot sitt slut. För sex veckor sedan fick Gotland sina första bekräftade fall av covid-19. Medan gotlänningarna börjar vänja sig vid de nya förhållningsregler som pandemin innebär, väntar den kanske svåraste tiden någonsin för personalen på det särskilda boendet Tingsbrogården i Bro.
– Det kom som en chock. Vi hade såklart hört om andra som drabbats och hur tufft de hade det, men vi tänkte nog aldrig att det skulle komma till Gotland och inte att vi skulle bli först ut, berättar Karin, som jobbar Tingsbrogården. Karin vill vara anonym och heter egentligen någonting annat.
Gång på gång har politiker och myndigheter upprepat budskapet att vi måste hjälpas åt att skydda de sköraste i samhället. Att hålla coronaviruset borta från äldreboenden är en viktig del i detta, men tidigt misslyckades det i Sverige. I alla andra regioner hade smittan redan kommit in på äldreboenden när socialdirektör Marica Gardell på kvällen den 24 april bekräftar att ett gotländskt boende har fått in smittan.
Enligt en anmälan som Tingsbrogårdens chef, Mia Löfgren, skickat in till Arbetsmiljöverket har en anställd konstaterats med covid-19. I anmälan står det att personen ”troligen blivit smittad av covid-19 utanför arbetsplatsen”.
– Det var skrämmande. Man blev tagen på sängen, säger en annan anställd på Tingsbrogården, som vi kallar Monica och som också vill vara anonym.
– Det var ganska förvirrat i början. Den drabbade avdelningen stängdes av och det sprang folk kors och tvärs, säger Karin.
Lördagen den 25 april skickar Region Gotland ett pressmeddelande om händelsen.
– Det är en allvarlig situation eftersom det här är en skör grupp som vi vill skydda särskilt, säger Marica Gardell, vid tidpunkten.
I pressmeddelandet meddelar Marica Gardell att man nu vidtar ett antal åtgärder för att minska smittspridningen:
– Rutinen är den att sjuka personer sätts i karantän. Scheman görs om så att så få medarbetare som möjligt kommer i kontakt med den som är sjuk. Vi har sedan tidigare stärkt upp organisationen kring särskilda boenden med fler sjuksköterskor, och rutiner kring skyddsutrustning och vårdsituationer.
Gotland klarade sig längst i landet från smitta på äldreboende, men den 24 april kom smittan in på det särskilda boendet Tingsbrogården i Bro.
Trots dessa åtgärder fortsätter smittan att spridas till fler avdelningar. Tingsbrogården är ett demensboende, vilket gör det extra svårt att isolera smittan bland de boende. Avdelningarna kan låsas men det går inte att hindra boende från att röra sig fritt utanför sina rum på sin egen avdelning.
Under veckorna som följer smittas sju av dem, berättar Karin. Dessutom smittas elva personer i personalen, vilket framkommer av de anmälningar som görs till Arbetsmiljöverket. Personalbristen blir snabbt akut.
– När vikarier fick veta att vi hade smittan ville de inte gå in och jobba. Det gjorde att vi som höll oss friska ibland fick jobba från 07 till 21, och en del fick jobba helt ensamma. Det var oerhört tufft. Du kan inte ana hur vi slet, säger Karin.
Hon berättar att det tog över tre veckor innan de fick förstärkning.
– Samtidigt hör vi hur det berättas om att vi arbetar i team, men det finns inget team. Det bara vi.
Hur var det att jobba under den här perioden?
– Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det var inte lätt att hinna med både de smittade, med allt vad det innebär med skyddsutrustning, och även ta hand om de andra. Vi gjorde det vi kunde.
Att personalsituationen på Tingsbrogården var svår är en bild som delas av Anniki Björnlund, huvudskyddsombud vid Kommunal.
– Jag vet att det var väldigt tufft. Personal i resursteamet ville inte gå in och jobba när de fick reda på att boendet hade smittan. Det var svårt med begränsningar mellan de sjuka och friska boende. Och det faktum att det förekom ensamarbete är helt galet och absolut inte acceptabelt, säger hon.
Enligt ännu en anställd som GA har pratat med, som vi kallar Lena, försvårades situationen ytterligare av att det bara var anhöriga till boende med konstaterad covid-19 som informerades om smittspridningen. Anhöriga till övriga visste ingenting.
– Det känns som att man kunde ha bromsat det mycket mer om man hade gått ut med att det var vårt boende som var drabbat, så kunde de som velat ha undvikit att besöka oss, säger Lena.
När smittspridningen nu ökat hoppas personalen på boendet att smittan håller sig borta denna gång.
Knappt två veckor efter att covid-19 nått Tingsbrogården, den 8 maj, gör en anställd på boendet en klagomålsanmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I anmälan beskriver den anställda, som är anonym, att man till en början tillämpade så kallad kohort vård, att man separerar de sjuka brukarna från de friska och att personalen inte går i mellan, men att det bara efter ett par dagar ”brakade helt”:
”Personalen hoppar hejvilt mellan avdelningarna och smittan fortsätter”, skriver anmälaren, och fortsätter:
”Många i personalen är sjuka och ett flertal boende, några har avlidit. Personalbristen är total och på vissa avdelningar får man arbeta ensam många timmar med dementa boende”.
Anmälaren tyckte också att det var oklarheter rörde skyddsutrustning, när och hur det skulle användas.
Bland de sju brukare som smittades av covid-19 avled tre på boendet.
– Många hade jobbigt att andas. Jag är jätteglad att inte alla smittade dog. Men jag vet inte om de fick läkarbesök eller om det var på tal att någon skulle flyttas till lasarettet, säger Karin.
Förutom oro för egen del och för de boende fanns också en rädsla att kollegor eller nära och kära skulle drabbas hårt av viruset.
– Det jag hade mest ångest över var att någon av mina arbetskollegor skulle bli riktigt sjuk och gå bort. Det var väldigt ensamt och man hade ingen att prata med, säger Lena.
Sju av de boende fick covid-19, varav tre avled.
När Karin blickar tillbaka till de där kritiska veckorna i våras har hon svårt att sätta ord på situationen.
– Den värsta tiden var nog i början. Vi var ledsna och rädda. Det fanns en rädsla att släpa hem smitta till familjen. Det går inte att beskriva riktigt hur det var att jobba då, säger hon och fortsätter:
– Helt ärligt fattar jag inte hur vi fixade det. Det är helt otroligt.
Monica, Karin och Lena är alla kritiska till att det tog så lång tid innan bemanningsfrågan löstes.
– Vi borde ha fått in mer personal utifrån tidigare, då när vi hade det som värst, säger Monica.
Karin är också kritisk mot den tystnadskultur som skapades. Enligt Kommunal visste de till en början inte ens vilket boende det var på Gotland som var drabbat, eftersom fackanslutna på arbetsplatsen inte visste om de fick prata med facket.
– Ingen vågade prata om det. Vi kände oss väldigt bortglömda, vilket blev värre av att vi kände att vi inte fick prata om det.
En sak Karin är tacksam för är Mia Löfgrens, Tingsbrogårdens chef, insatser.
– Hon gjorde allt hon kunde. Hon var tillgänglig 24 timmar om dygnet och jobbade inte hemifrån någonting utan var alltid på plats.
Att smittspridningen ökat kraftigt under hösten oroar Karin, som hoppas att det finns en större beredskap för att hantera smittan nu.
– Det ser ju inte så ljust ut, men jag hoppas att det finns bättre rutiner.
Lena vill att besöksförbudet som togs bort 1 oktober återinförs.
– Jag lider med de nu drabbade boendena och hoppas samtidigt att smittan inte kommer tillbaka oss igen. Jag vill se ett nytt besöksförbud, det vore det bästa för alla även om det är tråkigt att inte få träffa sina anhöriga.
Mia Löfgren har avböjt att medverka i artikeln, med hänvisning till att hon följer regionens kommunikationsplan och hänvisar till socialdirektör Marica Gardell.
Smittan ökar nu kraftigt och fler dör. Efter en lugnare period har covid-19 under hösten återigen tagit sig in på flera gotländska särskilda boenden, och i hemtjänsten. I nästa del svarar socialdirektör Marica Gardell på kritiken och förklarar hur det kan ske igen, och vad man lärt sig sedan i våras.