Skålgroparna i Bro hittades några decimeter under markytan. De upptar ett område om ungefär 1,5 gånger 3 meter.
Platsen för det sällsynta fyndet ligger ett stenkast från det gamla bronsåldersröset Bro stainkalm, intill väg 148 i Bro. Mitt emot gravröset, på andra sidan vägen, drar Geab just nu fram en kabel. Det var i samband med schaktningen som man förra veckan gjorde det sällsynta fyndet, som låg dolt i kalkstenshällen 30–40 centimeter under markytan.
– Det är lite spännande förstås, och ovanligt, säger arkeolog Johan Norderäng som deltog vid schaktningen från Gotlands museum.
Groparna, från några centimeter upp till storleken av en tennisboll, räknas till ungefär 200 och upptar ett 1,5 gånger 3 meter stort område i hällen.
Efter att ha uteslutit att det rörde sig om en naturlig vittring i berggrunden kunde Johan Norderäng konstatera att det är så kallade skålgropar; urgröpningar som gjorts av människor.
– Runt groparna är hällen helt blanksliten.
Arkeolog Johan Norderäng var med vid schaktningen och hittade skålgroparna i Bro.
Groparna tros vara lika gamla som gravröset, från bronsåldern – alltså mellan 3 000 och 6 000 år gamla.
– 35 meter därifrån ligger det gamla gravröset, så groparna borde höra ihop med det på något sätt. Den allmänna tanken är att skålgropar ingått i någon form av rit där man offrat något. Gravröset i sig har använts under lång tid eftersom det är så stort, och det har tagit tid att släpa dit så stora mängder sten.
Det sällsynta fyndet gjordes ett stenkast från det stora gravröset Bro stainkalm och alldeles intill länsväg 148.
Skålgropar är något som man hittills hittat på ett 20-tal ställen på Gotland, enligt Gotlands museum. Groparna i Bro har nu täckts över, och "säkrats för framtiden", meddelar museet.