I flera dagar hade Monika Jonsson suttit hemma i Västergarn och med känslor av sorg och vanmakt följt händelseutvecklingen i Ojnareskogen. I går morse bestämde hon sig för att själv ansluta sig till aktivisterna.
- Jag har tänkt som många andra. Jag har förlitat mig på att domstolarna gör vad de ska. Men det har de inte gjort. Jag klarade inte att sitta hemma och bara lyssna längre. Tänk om jag någon gång i framtiden skulle få frågan "vad gjorde du" - då kan jag inte säga "ingenting", förklarar Monika.
"Gör så ont"
Monika ringde upp Karin Persson, som också är starkt kritisk till både brottet och rättsprocessen, och tillsammans begav de sig från Västergarn till Ojnare.
- Jag känner en sådan vanmakt över att ingen rättsordning gäller och att inga argument biter. 246 rödlistade arter har inget värde. Det gör så ont, säger Karin Persson.
Förstår oron
Monika Jonsson förstår att Nordkalks anställda är oroliga för jobben.
- Jag blev själv av med jobbet när Flextronics flyttades från Gotland. Men det tar ju inte slut där. Det gör däremot det här området. Det kommer inte gå att återskapa, säger Monika Jonsson.