Miljörätten synar villkoren på plats

Krister Mild, biolog vid Naturvårdsverket ger Nordkalk bakläxa. Han känner sig inte trygg med det underlag bolaget redovisat för mark- och miljödomstolen och som ska utgöra grund för brytningsvillkoren.

Expertis. Två representanter för öns naturvårdare som kämpade för att stoppa brytningen: Jörgen Petersson och Bo-Göran Johansson, båda från Gotlands botaniska förening.

Expertis. Två representanter för öns naturvårdare som kämpade för att stoppa brytningen: Jörgen Petersson och Bo-Göran Johansson, båda från Gotlands botaniska förening.

Foto: Robert Gahnfelt

Bunge2011-09-29 04:00

Mark- och miljödomstolen gjorde i går så kallad syn på platsen, det vill säga domstolen, bolaget och dess experter samt myndigheter som har att bevaka naturintressena gick tillsammans ut i den karga naturen vid det som blivit känt som Ojnareskogen.

Kantareller, vackra höstfärger och korsnäbbar i tallkronorna var inte målet för exkursionen. Nu handlade det om just den plats där stenbrytningen ska ske, samt några av de områden där naturvårdare - professionella såväl som engagerade föreningsmänniskor - menar att vattensituationen är hotad. Och därmed de naturvärden som skyddas enligt Natura 2000.


Sätter regler
Domstolen ska bestämma vilka regler som ska styra stenbrytningen för att natur och miljö inte ska påverkas. Med kontroller ska man snabbt kunna se om brytningen stör det naturliga vattenflödet så att det uppstår en skada på naturen. Eller om vattnet förorenas med exempelvis salt som skulle nå Ojnaremyr och Bäste träsk.

- Bolaget är skyldigt att se till så att det inte uppkommer några skador. Det är förbjudet att skada naturen i ett Natura 2000-område, påpekade Krister Mild till GA och han uttryckte sin bestörtning över vad han menar bristfälliga underlag som Nordkalk presenterat.


Riskbedömning
- Det är viktigt att domstolen kan bedöma riskerna, men som jag ser det går inte det i dag.

Men om något går snett?

- Då kan man yrka att tillståndet ska dras tillbaka. Vi vet ju att det kommer att bli problem, det blir det alltid när man bedriver stor industriell verksamhet. Det kan till exempel handla om att man plötsligt får förhöjda salthalter i vattnet. Det kan vara en tillfällighet men också något allvarligare. Det behöver inte bli så allvarligt att brytningen måste stoppas.

- Men eftersom vi saknar fakta kan vi inte känna oss trygga. Man måste kunna visa att det går att se när en mindre påverkan på vattnet övergår till något som är att betrakta som en skada. Den kunskapen finns inte i dag, säger Krister Mild.


Mer underlag
Han noterar också att domstolen kan besluta att Nordkalk ska återkomma med nya förslag och mer underlag till nya villkor. Detta kan göras efter att de nu pågående förhandlingarna lett fram till ett beslut.

Ett av Nordkalks förslag som presenterades under förhandlingarna, går ut på att man ska pumpa ut det inströmmande vattnet i brottet orenat ner till Ojnaremyr. Det skulle ske under fem år och under tiden skulle bolaget samla mer fakta.

Besöket i naturen avslutades efter tre timmar i blöt terräng, något som blev en påminnelse om att naturen där brottet ska ligga står under ständig påverkan av just vatten.

Nordkalk fick täkttillstånd för snart ett år sedan. År 2006 ansökte man om att få bryta kalksten på Ducker 1:64 i Bunge. Efter överklaganden gav Högsta domstolen klartecken i oktober i fjol. Brytningen kräver cirka 500 miljoner kronor i investeringar. Mark- och miljödomstolen ska nu avgöra villkoren för verksamheten. Det beslutet kan också överklagas. Den nya täkten ska säkra tillgången på sten i 25 år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om