Ägarna till katamaranen kritiska mot myndigheterna

Det var i början av augusti som den lettiska katamaranen gick på grund på Bungeör. Kustbevakningen, Sjö- och flygräddningen samt Sjöräddningssällskapet i Fårösund larmades till platsen och enligt Laura Lazdāne, som är dotter till kaptenen, borde man ha bärgat på en gång.

Laura Lazdāne är dotter till kaptenen. Hon beskriver situationen som en komplett mardröm.

Laura Lazdāne är dotter till kaptenen. Hon beskriver situationen som en komplett mardröm.

Foto: Laura Lazdāne

Bungeör2022-09-02 06:05

– När vi insåg att vi strandat på stenarna och inte kunde ta oss loss själva använde vi radion och fick svar av Sjöräddningssällskapet. De kom efter en timme med en stor båt från Fårösund. De frågade hur många vi var ombord och om vatten läckte in, säger Laura Lazdāne.

Fyra passagerare kördes iland medan besättningen på tre personer stannade ombord för att hantera situationen. Men enligt Laura Lazdāne sade Sjöräddningssällskapet att de inte kunde bärga katamaranen eftersom den var oförsäkrad.

– De kunde inte ge någon information om vem vi skulle kontakta. Vi pratade med många den dagen men fick höra att bara privata bärgningsföretag som har speciella tillstånd kunde göra jobbet.

Och enligt Joachim Rung på Sjöräddningssällskapet gör man inte regelrätta bärgningar. Deras huvuduppgift är livräddande insats och båten sitter hårt fast.

– Vi utför aldrig bärgningar. Punkt. Däremot kan vi bogsera även om båtarna är oförsäkrade om vi får godkännande från en kommersiell aktör typ Skärgårdsservice, säger han.

undefined
Katamaranen sitter stenhårt fast.

Bärgningsförsök har dock gjorts av Dahlstock shipping. Även John Jonsson som jobbar på sjöräddningshelikoptern har gjort flera försök, helt ideellt, för att få båten av grundet. Totalt har han lagt ner cirka 200 timmar. Men än så länge är alla ansträngningar till ingen nytta. Katamaranen ligger kvar på Bungeör. 

– Vi har lyckats få klassa om det här till en miljöräddning. Så då kan Sjöräddningssällskapet hjälpa till med resurser. Men de är ju frivilliga och kan inte lägga alltför mycket tid på något som inte är deras uppdrag, säger John Jonsson.

Laura Lazdāne tycker att allt är en enda röra.

– Det är en komplett mardröm. Jag ringde alla jag kunde komma på och mejlade Region Gotland. Jag fick det mest byråkratiska svar jag någonsin sett. De skrev i princip att de var ledsna för situationen vi hamnat i. Fast det var kustbevakningens område och de kunde inte hjälpa till på något sätt. Sen hänvisade de till bärgningsföretaget, säger hon.

undefined
Trots flera bärngningsförsök ligger den lettiska katamarenen kvar vid Bungeör.

Kustbevakningen tömde båten på diesel och miljöfarliga ämnen och kan inte göra så mycket mer på grund av lagar och regler. Men de har erbjudit olika utrustningslösningar för att hjälpa till. Inte heller Sjöfartsverket kan rycka in.

– Det värsta är att det här situationen kunde ha lösts väldigt enkelt. När vi ringde efter hjälp och den stora sjöräddningsbåten kom, och just då, en timme efter grundstötningen och bogserat bort oss, hade vi kunnat laga båten och åka hem. Men de hade som sagt inte tillstånd att göra det. Det som förvånar mig mest är att det nu efter två veckor är samma båt som inte fick bärga oss först som är den som ska vara med och hjälpa oss. Fast det finns det ju inget kvar att bärga. Jag förstår inte ens hur det är möjligt.

Vad händer nu?

– De försökte genomföra operationen i torsdags. Då blev jag kontaktad, men vågorna var för stora. Om de bara skulle försöka bärga båten som det är kommer den brytas i bitar. Och det sade vi till dem och skickade instruktioner steg för steg för hur man ska göra. Men vi har förlorat allt hopp om att få tillbaka någonting från båten som vi kan ha nytta av. Nu är det viktigaste att se till att inte göra mer skada för andra båtar och miljön, säger Laura Lazdāne.

Sjöräddningssällskapet

Sjöräddningssällskapet har 74 räddningsstationer och fler än 260 räddningsenheter längs kusterna och i våra största sjöar. Och 2 400 frivilliga sjöräddare som är beredda att rycka ut, dygnet runt, året om. Inom 15 minuter är räddningen på väg när larmet går.

Arbetet drivs tack vare många ideella insatser. Men det kostar pengar varje år att utbilda de frivilliga, reparera båtar och tanka för att kunna gå ut på larm. Mycket av den dagliga driften täcks av medlemsavgifterna från 143 000 medlemmar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!