2018 planterade Emma Serner och Andrea Guerra 26 000 vinplantor på fem hektar prima vinmark i Hamra. De små plantorna fick tuffast tänkbara start med två torra somrar i följd. Men i år har de fått en skjuts och paret Serner och Guerra ser nu fram emot en första skörd i höst.
– Vi har ägnat en månad åt gallring i vingården och mitt i allt det kom all utrustning till vinproduktionen. Den fick vi bara ösa in här i lokalen, men nu ska vi får mer tid att arbeta här, berättar de när de visar runt i den 240 kvadratmeter stora byggnaden som ligger granne med Burgsviks bryggeri.
Det återstår en del fix med putsning och målning av väggar. Ny el ska dras och ett mindre labb inredas. Enligt tidplanen ska de vara klara i september. Och allt utom elen gör de själva.
På en hylla ligger tre av fem nyinköpta vinfat i ek. De rymmer 225 liter vardera, vilket motsvarar cirka 300 flaskor.
– De är begagnade, säger Andrea och drar ur en kork så att vi får lukta. Det doftar... vin.
– De här är använda en gång tidigare. Vinet får en annan karaktär och det är mycket mer hållbart att återanvända fat, förklarar Emma.
– Man kan förstås inte använda dem hur många gånger som helst, men det finns också en länk efter oss. De kan användas för konjakstillverkning eller i ett ölbryggeri och det är ju inte så dumt efter som vi har ett bryggeri som granne.
Andrea vill visa tre mindre kastanjefat. Det är ett bra träslag för söta viner som vino santo. För att framställa detta vin plockar man druvor som får torka i 100 dagar. Den lilla saft som sedan pressas ur druvorna hälls i tunnorna, men inte ända till brädden som med andra viner.
– Man täcker korken med cement och sen får vinet ligga där i åtta till tio år, det är väldigt spännande, säger Andrea.
– Det jäser och oxiderar och när det är klart har vi har vi en jästfällning som vi kan flytta med till nästa vin. Som en egen surdegskultur. Vinet blir gårdsunikt, berättar Emma.
– Jag är egentligen en kontrollfreak, men det här är ingen vetenskap alls. Vinet får sköta sig själv. Det blir ingen kassako, utan mer spänning och ren glädje, säger Andrea.
I nästa rum står alla maskiner och stora tankar. Fyra tankar har man fått till skänks från Burgsviks bryggeri. Andrea visar en pump som de fått från hans pappa i Italien.
– Han behöver inte en så stor pump. Han har bara en liten vingård.
Här står en helt ny klassisk druvpress. Den vevas för hand. Praktiskt om det skulle bli strömavbrott. Andrea pekar på en större maskin – en modern druvpress som kan hantera cirka ett ton druvor. Begagnad, men den absolut bästa maskinen enligt Andrea:
– Top of the line! Jag letade efter den i två år.
I den stora trumman pressas druvorna med hjälp av en uppblåsbar ballong.
Efter skörden vill de leka runt och testa utrustningen. Till påsken 2021 hoppas de att de första vinerna ska vara färdiga. Det blir först ett vitt vin och ett rosévin. Det röda vinet blir färdigt lite senare. Ett mousserande vin kräver ännu lite längre tid, två till tre år. Det är ett långsiktigt projekt säger de, och man får inte ha bråttom.
Ni har 26 000 plantor att ta hand om och ska nu bygga upp lager och produktion. Samtidigt har ni rundturer på vingården. Det mesta gör ni helt själva. Hur orkar ni?
– Hade vi inte haft kul hade vi gett upp för länge sedan, det är helt enkelt för jobbigt, skrattar Emma.