DU&JAG
När Ellen tog hem segern i gotlandsfinalen av musiktävlingen ”P4 Nästa” med poplåten "Festerna" var det ett litet steg framåt längs den väg hon så länge velat gå. Musikens väg.
– Jag har alltid hållit på och spelat, sjungit och skrivit låtar, ända sedan jag fick min första gitarr när jag var tio. Det är liksom…jag, säger hon.
Det har gått någon vecka sedan finalen i radiohuset i Visby när vi ses i Burgsvik för den här intervjun. Burgsvik som är hennes hemma nu men ändå inte riktigt, det finns en plats i världen som är allra mest hemma och vi kommer till vilken.
Ellen har fixat till håret innan vi ses. För fotograferingen, visst. Men också för att få bort allt stekflott. Det är ju så, tillsammans med pojkvännen Robin Waernquist driver hon Burgsviks krog för andra året och det här dagen har det stekts raggmunk.
Mycket raggmunk, det är en populär rätt i restaurangen.
– Jag har nog hållit på ett par timmar, det sätter sig lätt i håret, som hon säger.
Vi ska tillbaka till Burgsvik, tillbaka till P4-tävlingen och också in i framtiden, men först bakåt till tiden och från gotländsk västkust till öst.
Det var i Ljugarn hon växte upp, Ellen. 24 år nu, hon har sett sig om, bott i Stockholm en tid men Ljugarn är alltjämt hennes hemma.
Det är som om det landar ett lugn i henne när hon pratar om barndomshemmet på Storvägen nära samhällets affär.
Ljugarn, badorten som blev populär i början av förra seklet då flotta villor byggdes längs Strandvägen och där det för hundra år sedan fanns inte mindre en fem badpensionat.
Men det där är förfluten tid. I dag är i dag men ändå är det i viss mening samma stämning på orten om somrarna som förr. Då fylls orten med besökare från fastland och utland, det livar upp och gör lugnet på vinterhalvåret än mer påtagligt.
Hon gillar det, Ellen:
– Det är min trygga punkt och lika mycket som jag gillar när det lever upp på sommaren, lika mycket tycker jag om stillheten. Det är nog så jag är, vill ha lite av båda, säger hon.
Där, i Ljugarn, växte hon upp med tre äldre bröder, Kevin, Lucas och Adam. Hon umgicks med kompisar och längtade (trots allt) till sommaren. Som vi ju alla gör och gjort, som hon gjorde, en av alla gotländska ungdomar.
Med tiden tog hon sig därifrån, till Visby, Stockholm och nu alltså Burgsvik.
Först Visby och Wisbygymnasiet, samhällsprogrammet. Det kändes ”sådär”, det var inte hon, säger hon. Vilsen, kanske. Som ju många är i de åren. Inte lätt för någon att veta vad man vill.
Så hon hoppade av efter tre terminer. Musiken lockade och pockade och hon följde sin dröm och började om, musikproduktionslinjen på Rytmus musikergymnasium i Nacka.
Det gav en grund i det mesta; produktion så klart men också låtskrivande och artisteri. För det är som sagt där drömmen finns.
– Inte så att jag känt att jag vill bli någon storstjärna, inte på det viset, men att kunna hålla på med musiken, det vore himla roligt, säger hon.
Det var också under åren i Stockholm, då hon var mellan 19 och 22, så mycket kom att hända. Hon hade för all del varit i Stockholm en hel del tidigare, hennes pappa kommer därifrån och bodde också där en tid under hennes uppväxt.
Bland annat drev han då en skidbacke, minsann. Ekebyhovsbacken på Ekerö där Ellen fick möjlighet att tjäna lite slantar genom att sälja liftkort och stapla porslin på restaurangen.
Men under studieåren: Vardag och plugg men också en del fest, det är det hon sjunger om i smittande låten ”Festerna” som vann P4-tävlingen.
”Vissa bilder finns alltid kvar och allt det där som vi sa vi skulle va, på andra sidan över ett hav jaga drömmen mot det som jag vill va”.
…och festerna de gick på och dagarna som kom därpå och att säga hejdå till ett tidigare liv.
Vad är det du saknar, Ellen?
– Allt knäppt och galet vi hittade på…jo, det finns en saknad efter Stockholmstiden, som jag sade, jag gillar både det lugna här och allt med storstäder.
Eller som hon uttryckte det till Helagotlands reporterblock direkt efter final i radiohuset: ”Det var ett ganska stökigt liv med mycket fest. Men låten handlar också om framtidstro och att drömma om någonting annat”.
Hennes gymnasietid blev speciell på grund av pandemin, studenten togs under restriktioner och sista terminen genomfördes till största delen på distans.
Minnesvärd blev den inte minst genom att hon under Stockholmstiden träffade pojkvännen Robin, musiker och uppvuxen i Burgsvik, inte långt från Burgsviks krog.
Det var på en nyårsfest för drygt sju år sedan, Robin bodde i huvudstaden sedan 15 år och tog de speljobb han kom åt, turnerade en del med sina trummor runt landet och på den här nyårsfesten dök alltså hans kompis Kevins syrra upp.
– …och efter det kunde vi inte sluta träffas, säger Eller och skrattar.
De flyttade runt i andrahandssvängen, hon och Robin; Hagsätra, Rågsved…var de än kom åt.
Men så var det alltså det där med pandemin. Robins musikerjobb försvann då kultursektorn lades i träda och dessutom kändes Stockholm gjort. Been there, donet that.
Så de flyttade till Gotland, skaffade en foodtruck och började servera hamburgare och tacos i Lilla Trägårn i Ljugarn, en tvär gir i livet som visade sig vara en framkomlig väg.
– Det gick över förväntan, faktiskt. Och både Robin och jag gillar att laga mat. Och så märkte vi att vi faktiskt trivdes på Gotland.
Rent av, säger Ellen, hade hon innerst inne alltid mer eller mindre längtat tillbaka. Till stranden, hamnen, piren där hon tillbringat så mycket tid. Det vill säga: Hembygden har känts starkt inom henne, som en möjlighet.
…och så öppnade de Burgsviks krog. Vi har skrivit om det tidigare, bland annat var ju Robin och Ellen kandidater till titeln ”Årets gotlänning 2023” för just detta, den utmärkelse som sedan istället gick till polisen Conny Johansson för sitt engagemang i ungdomar och mot narkotika.
De tyckte det hände för lite, frågade ägaren Simon Lindberg ”får vi?” och det fick de. Nu driver de etablissemanget, det som har anor som Folkeryds och som också var grillkiosk innan de byggde om till restaurang.
Det första de gjorde var att renovera och bygga en scen, vilket visade sig vara välkommet. När lokala musiker riggat upp har det varit fullt hus. Därför har de båda bestämt sig för att driva krogen vidare även denna sommar.
Hon gillar det, säger hon, Ellen:
– Det är mycket jobb men ändå fritt, vi kan sätta vår prägel på stället och vi gillar båda att laga mat. Idealet vore att jobba hårt hela somrarna för att sedan kunna vara ledig och åka utomlands några månader.
Hon har en farbror som bor i Barcelona med fritidshus i Torrevieja, så visst, det finns möjligheter att dra i väg.
Och det är det du sjunger om i låten?
– Ja, drömmen om något annat i framtiden.
Framtiden, ja. Osedd och läskig, så många frågor; Hur blir den? Vad ska hända? Vad vill vi? Vad vill jag? Ljugarn, Burgsvik, Gotland, Sverige, världen.
…men just nu är det Burgsvik som gäller. Och i sommar lär de få att göra då de även tagit över driften av Guldkaggen nere vid hamnen.
Ellen och Robin bor mitt i samhället, 15 meter från Burgsviks krog. Det är både bra och dåligt, men mest bra.
Från fönstret kan de se samhällets huvudkorsning, där rör sig tv-teamen i tidiga somrar och spelar in ”Så mycket bättre”, programmet som gjort orten känd i hela landet.
Ifjol minns hon hur Peg Parnevik filmades på gatan utanför och att en del ur husbandet besökte krogen.
Problemet är att det är svårt inte minst för ungdomar att köpa något eget. Burgsvik och Ljugarn är lika på det viset, fastlänningar förvärvar husen som sommarvisten och lokalbefolkningen har svårt att konkurrera ekonomiskt.
– Men det vore ju kul att ha något eget någon gång, säger hon.
Men hur var det nu med den där allra mest trygga platsen i Ellens liv? Jo, badkaret och badrummet i uppväxtvillan i Ljugarn, där kan hon hålla verkligheten på avstånd och bara gå in i sin egen värld.
Allra helst sitter hon på golvet med gitarren och skriver låtar. För akustiken och för att får vara i fred tills nöden tränger på för någon annan. Gillar att skriva texter, melodier.
När hon emellanåt tillåter sig en fridag far hon ”till studion”, som hon säger. Det är gotländske producenten Daniel Gibson som slagit sig ner i Tofta och som också producerat låten ”Festerna”.
Hon har många låtar på lager och känner att de måste ut nu. Säger att pojkvännen emellanåt börjat tröttna på att hon jämt pratar musik – fast han peppar henne också, så klart – och att ”Festerna” var startskottet, hon hoppas att nästa spår släpps någon gång i sommar.
Tävlingen
P4 Nästa är en musiktävling arrangerad av Sveriges Radio sedan 17 år där en vinnare koras för varje lokalkanalsområde.
Det var bland andra artisten Mojje, tidigare boende på Gotland, som pushade Ellen att våga. Robin och Mojje har musicerat mycket tillsammans och ifjol ingick han i bandet Atron som vann hela riksfinalen med låten "America".
Fem låtar valdes ut till den gotländska finalen där juryn bestod av artisten Blossom Tainton Lindqvist, låtskrivaren och producenten Herman Gardarfve och P4 Gotlands musikansvarige Majen Romarve.
Bland landets lokala vinnarna väljs åtta låtar ut av en jury, låtar som då går till final i september där vinsten är att få spela live under ”Musikhjälpen” i december.
Ifjol vann alltså Atron, dessförinnan I'm On TV (2022), Wesley and the Snipes (2021) och Moon and the Moonshine (2020).