Jan Larsson konstaterar att det finns regnvatten i överflöd, på årsbasis. För Storsudret handlar det om att hitta sätt att hindra avrinningen ut i Östersjön, och att ta vara på någon procent av det som faller.
På sommaren överbelastades tidigare avloppsanläggningen i Burgsvik så pass att innehåll från toaletter orenat rann rakt ut i havet. Lösningen blev att stänga reningsverket och dra ledning, mer än tre mil norrut, till verket i Klintehamn.
Jan Larsson visar de blå containrar som sedan ett halvår ingår i ett pilotförsök. Anläggningen renar och tar vara på vattnet och skickar i väg mer koncentrerade fekalier till Klinte.
– Det är oändliga mängder med vatten som annars skulle ha skickats iväg. Nu kan vi återanvända vattnet, istället för att skicka det till Klinte och salta ner det, säger han och berättar hur membranteknik, omvänd osmos på fackspråk, ska filtrera avloppsvattnet så rent att det kan återanvändas som dricksvatten.
Målet är att ha systemet i drift mot årsskiftet.
Jan Larsson hyllas som månadens klimathjälte för sitt stora engagemang när det gäller vattenfrågorna på Sudret.
Jan Larsson beskriver sig själv som "pappersgubbe" i de många projekt på Storsudret som han har varit inblandad i. Då oftast som den som fyller i blanketter till ansökan om medel och står för rapporteringen. Han har en lång karriär bakom sig inom det som andra skulle kalla byråkratins kvarnar.
I 20 år var Jan Larsson, som studerat naturvetenskap i Uppsala, lärare och rektor på Folkan i Hemse. I början av 1990-talet utsågs han till kultur- och fritidschef på ön. En grannlaga arbetsuppgift:
– Det var två världar att sy ihop, folket i ishallen med dem på biblioteken, till en enhet, säger han.
Jan Larsson i en av de två stora blå containrar som är fyllda av modern teknik. Avloppsvatten renas för att kunna återanvändas som resurs igen.
Han fortsatte som utvecklingschef på ledningskontoret, blev bas för Lövsta, och gick hem med pension 2005 – från rollen som strateg på ledningskontoret.
– Jag har varit samhället troget i alla år. Både globalt och lokalt är klimat och miljö ett problem, ska vi kunna ändra på det i större sammanhang måste det upp på den politiska dagordningen, säger Jan Larsson och berättar att hans käpphäst är att med hjälp av folkbildningsinsatser få folk att förstå, och därmed kunna formulera krav.
Med hjälp av membranteknik renas avloppsvattnet i Burgsviks samhälle. När testerna är gjorda är det meningen att vattnet ska kunna gå tillbaka ut i nätet som dricksvatten.
Trycka på och ställa krav har varit rollen även för Jan Larsson. Han var med att grunda utvecklingsbolaget Heligholm och bygga upp Forum Östersjön vid prästgården i hemsocknen Vamlingbo. Folkbildning var vägen – och målet att rädda Burgsviken. Han berättar om olika projekt, studenter från KTH, att använda släke som resurs i odling, och att låta nötkreatur beta viken ren från vass.
– Det senare är det enklaste projekt man kan tänka sig, och kanske det bästa, säger han och berättar hur tolv hektar betas rent hos fyra olika markägare kring Fidenäs.
Rädda Burgsviken består av många delar, där det allra enklaste är det bästa, menar Jan Larsson. Fyra markägare bidrar med djur och mark, och vassen hålls på så sätt borta.
Där finns också den unika havspoolen, ännu ett EU-projekt som skall vara med och rädda viken. Bassängen blev klar för användning under 2019 och ger förutom varmare badvatten syresättning till viken.
– Titta, här var bara sump förut. Nu är det redan klart och sand igen på bottnen. Spiggen brukar hoppa som laxar här, säger Jan Larsson och blickar ner över kanten.
Jan Larsson kallar sig själv för "pappersgubben" för att beskriva sin roll i att söka pengar till de många projekt han varit med att dra igång. Rädda Burgsviken gav en havspool på köpet, till glädje för bofasta och turister. Vattnet syresätts och effekten är redan märkbar bara efter några år.
Nästa stora projekt för att trygga vattenförsörjningen på Sudret är att se till att regnvattnet inte rinner rakt ut i Östersjön.
– Vi har redan dammluckan. Vi vill dämma av utrinningen från Mjölhatte träsk söder om Burgsvik och behålla vattnet en kortare tid. En harmlös men viktig insats, säger Jan Larsson och berättar att han hoppas att länsstyrelsen ska agera snabbare och att Mark och Miljödomstolen ska fatta ett positivt beslut.
Genom att låta nötkreatur beta har vassen bekämpats. Jan Larsson har gott hopp om att försöket att rena avloppsvattnet i Burgsvik ska kunna leverera dricksvatten av bästa kvalitet.
Vatten, det finns i överflöd. Både på Sudret och på resten av Gotland.
– Från Fidekorset och söderut ramlar det ner 100 miljoner kubikmeter om året. Vi kan inte säga att det är vattenbrist, säger Jan Larsson och berättar att mindre än en halv procent av nederbörden skulle räcka för att förse mjölkkor, turister och bofasta med vatten.
Jan Larsson har ett par år kvar till 80, men har inga planer på att sluta driva på och söka nya medel. Omkring 40 miljoner kronor tror han själv att de olika projekt han och andra drivit igenom gett tillbaka till lokal utveckling på Sudret.
– Hittills, säger Jan Larsson pillemariskt.
År 2019 togs havspoolen i Fide i bruk och syresätter vattnet längst in i Burgsviken. Naturen svarade direkt, sjöbotten är redan full av liv i närområdet.