Under fem veckor har studenter från Campus Gotland jobbat med utgrävningarna i Buttle Änge och det fynd som fått internationell spridning – Buttlekrigaren. Här ligger han i delar på ett bord i osteologilabbet, och ska vilken minut som helst hamna i en låda för förvaring tills analysarbetet är klart.
En av studenterna som varit med under sommarkursen är Cora Adolfsson, osteologistuderande vid Campus Gotland:
– Vi har lagt ut Buttlekrigaren här för att analysera hans olika kroppsdelar, och det vi hittills kommit fram till är att det rör sig om en man i 40-årsåldern som var mellan 174 och 180 centimeter lång och som levde någon gång mellan 0-300 efter kristus, säger hon.
Hans ålder har reviderats baserat på de fynd man gjort i anslutning till graven. Från början trodde man att han levt mellan 300-600 efter kristus. Man har även kunnat se att han troligtvis var kraftigt byggd, baserat på muskelfästena på lårbenen och överarmarna.
Det man letar efter är spår som kan förklara vem han var, och en av de saker man tittar extra noga på är tecken på sjukdomar som syns på skelettet. I Buttlekrigarens fall kan man se att han troligtvis led av artros, och att han hade ont i munnen.
– Vi har analyserat kotorna en hel del och vi kan se flera spår av förändringar på halskotorna, men vi kan även se att han haft en tandinfektion som gått upp i överkäken, säger Cora och visar ett hål i Buttlekrigarens käke.
I små påsar ligger några av tänderna som ska skickas på strontiumanalys för att bättre kunna avgöra var Buttlekrigaren kom ifrån. På tänderna kan man även se att han hade tandsten, och att han fått i sig en del grus genom kosten eftersom flera av tänderna är nedslitna nästan hela vägen till roten. Genom att analysera olika tänder kan man mäta och jämföra var han bott och hur han förflyttat sig under sin uppväxt. På ett ungefär.
– När det gäller skelettet ska vi även göra en kol 14-analys för att se när han dog, men det kan också vara en lite klumpig metod just när det gäller den här perioden eftersom det kan diffa 200 år på resultatet, säger Alexander Andreeff Högfeldt, adjunkt, grävledare och vetenskapligt ansvarig för utgrävningen.
Han tänker att mannen på bordet var en krigare. Svärdet, en så kallad spatha, är ett typiskt kavallerisvärd på 80 centimeter, och både svärdet och sporrarna tyder på att han i vart fall varit i kontakt med romerska riket eller gränstrakterna. Därmed inte sagt att han var romare. Han säger även att man inte hittat några spår av trauma på skelettet, vilket tyder på att han i vart fall inte dog av hugg eller slag.
Biträdande grävledare Alexander Roesen Sjöstrand visar flera av fynden från platsen, och 3D-modeller av svärdet. Dessvärre får vi inte titta på svärdet och sporrarna som vilken dag som helst skickas på konservering. Förhoppningen, när allt efterarbete är klart, är att Buttlekrigaren ska hamna i monter på Gotlands Museum.
– Jag tycker helheten är mest spännande eftersom den berättar om livet i Buttle under den här tiden. Graven är ju bara en del av det vi hittat. Vi har nu ungefär två års efterarbete framför oss. Basanalysen är gjord, och nu återstår ett brett spektra av saker att titta på innan vi lämnar in slutrapporten.
– Det är nu arbetet börjar, tillägger Alexander Andreeff Högfeldt.