Tony Lobb och Mia Neverås berättar att en vanlig orsak till bränder är att aska med glöd ställs ut på altaner och verandor i plasthinkar eller pappåsar. Särskilda hinkar finns, likt den på bilden i plåt.
Den kommande vintern kan innebära kraftigt ökad risk för bränder. Det befarar Brandförebyggarna, som sköter sotning och brandskyddskontroll för omkring 28 000 eldstäder runt om på hela ön.
– Den största oron är att folk ska elda i sånt som inte är godkänt, och att vi ska få fler soteldar, säger Tony Lobb och gör liknelsen att det är som att komma på tanken att köra en bil som är avställd.
Med 40 års erfarenhet i branschen har han sett det mesta. Att elda i skorstenar som varken sotats eller besiktigats på många år är att bokstavligt talat leka med elden. Ändå händer det, berättar han, och oron är just nu stor att fler soteldar ska blossa upp under den kommande vintern – när gotlänningar gör vad de kan för att försöka hålla nere skyhöga elräkningar.
Tommy Blomgren på väg upp i skorstenen i Buttle. Sedan ett par år räknas taket som en fast arbetsplats och då krävs plattform att stå på.
Den senaste veckan har hösten lagt sig som en kall blöt filt över ön. Det har skapat enormt tryck efter ved, pellets, och sotning, där rekordmånga vill hinna sätta in braskassetter och vedkaminer.
– Från tre samtal om dagen för besiktningar har det ökat till tio. Just nu ligger vi på en väntetid på en månad, säger Mia Neverås.
Buttle är kallast på ön. I öns absoluta köldhål klättrar Tommy Blomgren upp till skorstenen för att besiktiga just en sådan nyinstallation av en braskassett. År 1983 var senaste gången någon eldade i husets öppna spis, i en skorsten som hade varit brandfarlig i dag om den inte hade försetts med ett rör.
– Hade man eldat i den här öppna spisen hade det varit ren förlust, den suger värmen ur huset, säger Tommy Blomgren och ger fastighetsägaren ingående instruktioner hur själva eldningen i braskassetten ska gå till.
Tommy Blomgren visar hur veden bör klyvas flera gånger och förklarar att den både räcker längre och brinner på ett effektivare sätt.
Veden får inte vara för fuktig, eftersom det ökar risken för tjärbildning i skorstenen. Medan sot tål temperaturer på 900 grader antänder tjära i skorstensväggarna vid bara 300 grader. Elden kan sedan leta sig ut i trossbotten och intilliggande material.
Redan nu har priserna på torr ved stuckit i höjden och flera gotländska leverantörer har brist.
– Vi befarar att det blir ännu värre. Efter jul är veden som vi skulle ha eldat med slut. Då är risken att folk börjar elda allt möjligt. Har vi en vinter med minus 15 grader i några veckor, då blir det farligt och risken ökar för skorstenseldar, säger Tommy Blomgren.
Hur vet man då att veden är lagom torr?
Kollegan Tony Lobb har ett tränat öra:
– Man kan slå två vedbitar emot varandra. Det ska klonka och inte dunka, säger han och råder den som är osäker att investera i en fuktmätare, som bör visa mellan 15 och 20 procents fuktighet.
All ved bör dessutom tas in ett dygn innan den ska eldas, särskilt vintertid.
– Den ska vara rumstempererad, säger Tony Lobb.
För den som har fått tag i ved och sänker temperaturen på sina element, för att istället elda mera, kommer nästa fara.
– Risken för övereldning ökar, säger Tony Lobb och uppmanar fastighetsägare att ha koll så att man har sotning i rätt intervall.
Rekommendationen är sotning efter en och en halv kubiks eldning, en mängd mindre än många kan tro.
– Ved till en brasa varje kväll under eldningssäsongen, då kommer du upp i kanske två kubik, säger han och uppmanar att låta eldstaden svalna lika länge som man eldat mellan varje brasa.
Att klyva sin ved extra noga är kanske det allra bästa rådet i tider av vedbrist.
– Då får du en bättre förbränning. Den ska vara som min handled, jag har nog halverat min förbrukning så, säger Mia Neverås.