Buttle Änge är känt för sina bildstenar och rester av bosättningar från järnåldern. Några hundra meter västerut, på andra sidan om den stora gården Änge, finns även ett stort gravfält. Sedan 2019 har arkeologistudenter vid Campus Gotland gjort grävningar på fältet, som en del av lärosätets sommargrävkurs. Då, för två år sedan, fann man bland annat början på en husgrund, från vad man tror är en boning i stil med den järnåldersboplats som hittats på området tidigare.
I år pågick grävningarna i tre veckor och de påbörjades där den senaste gruppen kursdeltagare fick avsluta för två år sedan. Förhoppningen har varit att hitta föremål som kan jämföras med tidigare utgrävningar av järnåldershus i Buttle, berättar Alexander A. Högfeldt som är grävledare och vetenskapligt ansvarig för undersökningarna.
– Vi vill veta mer om människorna som levde här, och vilka de var, säger han.
Och förväntningarna har infriats med råge. I gravsättningen som delvis grävdes ur i förfjol har man hittat en ny, äldre grav.
Ungefär 1,5 meter under mark, täckt av ett lager med flera stora kalkstenskivor, uppenbarade sig ett välbevarat människoskelett.
Alexander A. Högfeldt berättar att fynd som ben, eller metall, i så här pass intakt skick är ganska vanligt på Gotland. Tack vare kalkstensjorden är förhållandena goda, till skillnad från i stora delar av landet.
– Men det vi hittat nu är mycket unikt. Det är längesedan man hittat något liknande på Gotland. Det är så fantastiskt!
Svärdet som krigaren fått med sig i graven, och som han omfamnar likt en käresta, är en så kallad Spatha. Det är ett längre svärd som användes av krigare till häst. Runt fotlederna finns resterna av sporrar.
– Att man begravdes så här, med sitt svärd och sina sporrar, är ovanligt för den här tiden. Det talar för att det handlat om en mycket viktig person. Troligtvis levde han på 400- eller 500-talet e.Kr.
Det mest spektakulära, och som gör fyndet så pass unikt, är ett par saker. Först och främst att svärdet är komplett med träskidan bevarad. Trä brukar förmultna relativt snabbt, men har i det här fallet bevarats – troligtvis tack vare att det legat intill metallen, förklarar Alexander A. Högfeldt.
– Kanske har han bott på platsen, i något av husen som man börjat gräva fram. Men han lär ha varit berest, eller på annat sätt i kontakt med stormakter på kontinenten. Romerska riket om det handlar om 300-tal, om dateringen sträcker sig något sekel fram så pratar vi Frankiska riket.
För de totalt 15 eleverna på årets kurs, är detta stort. Flertalet av studenterna har ingen tidigare erfarenhet av utgrävningar. Och det som gruppen har hittat i Buttle, sker kanske så sällan som vart 20:e år, säger Alexander A. Högfeldt.
Samtliga av de 15 eleverna har däremot teoretiska kunskaper med sig ut i fält. Gustav Randér har bott och pluggat i Visby de senaste fyra åren. Han har valt att gå hela vägen till en masterexamen i arkeologi och antik historia.
– Jag vill skaffa mig praktisk erfarenhet av utgrävningar – det är ju det jag kommer göra mycket av sen.
Möjliga uppdrag i hans framtida yrke, kan bland annat handla om utgrävningar i samband med exploateringar av olika slag.
– Det dyker upp saker i marken hela tiden, inte minst vid större byggprojekt. Då är det såna som jag som måste ut och undersöka.
– Men att hitta så här pass gamla och unika lämningar kommer nog inte höra till vanligheterna, fortsätter han, och blickar ned på den runt 1 500 år gamla graven som han håller på att gräva fram, fortsätter Gustav Randér.
När GT besöker gravfältet och utgrävningarna, under arbetets sista vecka, är det fler som är nyfikna och befinner sig vid platsen för att se på. En av dem är Julia Winberg, som grävde här 2019. Även då gjordes intressanta fynd, bland annat ben från ett spädbarn.
– Jag ville se vad man hittat i år, det är verkligen så kul att få uppleva det här, säger hon.
På fredagen packade man ihop för i år. Då fraktades Buttlekrigaren och alla de andra lämningarna till Uppsala universitets laboratorium i Visby för en rad vetenskapliga analyser. Samtliga föremål kommer sedan att tas till Gotlands museums magasin.
– Så småningom kommer fyndet vara tillgängligt för forskning och allmänhet, via publikationer och annat. Förhoppningsvis kan vi få fram mer om historian bakom krigaren och hans tid, säger Alexander A. Högfeldt.