Helagotland.se har tidigare listat öns giftigaste platser, där Södervägs brädgård toppar listan med nio andra platser.
LÄS: Här är Gotlands miljöbomber
– Det är vårt mest prioriterade objekt, säger Mattias Vejlens, på länsstyrelsens miljö- och vattenenhet, som jobbat med fallet Södervägs brädgård i flera år.
Brädgården användes från 1952 fram till slutet av 90-talet. Under många år, framför allt på 50- och 60-talet, impregnerade man slipers och telefonstolpar med bland annat det cancerframkallande medlet kreosot. Länge har det varit känt att marken kring brädgården är kraftigt förorenad, och det har varit en segdragen process att försöka peka ut en ansvarig för utsläppen.
– Ja, bolaget som ägde brädgården lades under likvidation och när regionen avsade sig ansvaret för brädgården fick så småningom SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) gå in som huvudman.
LÄS: Regionen hoppar av Södervägs brädgård
SGU ansöker nu tillsammans med länsstyrelsen om 5,8 miljoner kronor hos Naturvårdsverket för att under 2016 och 2017 göra de sista undersökningarna av marken som krävs innan en sanering kan komma till stånd.
– Vi har bra koll på jorden kring brädgården, det som behövs nu är en undersökning av hur grundvattnet ser ut och hur berggrunden påverkats av utsläppen, säger Mattias Vejlens.
Länsstyrelsen har tidigare ansökt om pengar för de sista undersökningarna, men fått avslag.
– Ja, och det beror helt på regeringens budget på de här områdena. Det avsätts inte tillräckligt med pengar till sanering av förorenade områden i landet.
Om pengarna kommer och allt går i lås, när tror du att en sanering kan inledas?
– Om allting föll på plats som vi ville ha det skulle man kunna inleda en jordsanering tidigast 2018, säger Mattias Vejlens.
– Men det är en ren gissning från min sida, poängterar han.