Stefaan De Maecker har inte ens kopplat in den stationära datorn i rummet på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som han har fått låna denna vecka när en kollega är på semester. Datorn ligger hoppackad i kontorsstolen, som rymmer hela hans lilla flyttlass.
Efter åtta år som heltidspolitiker lämnade Stefaan De Maecker i måndags posten som regionråd, liksom sin plats i regionstyrelsen och regionfullmäktige och blev husvill. Hans enda kvarvarande politiska uppdrag, som ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, fortsätter dock året ut.
– Det har inte varit någon brist på arbetsuppgifter än så länge. Jag blev lite förvånad över hur mycket arbete och möten som fortsätter, trots att jag ska lämna, säger Stefaan De Maecker.
Valet blev ett bakslag för Miljöpartiet, både på riksplanet och lokalt. Men beslutet att lämna politiken har inget med valresultatet att göra.
– Det är ju en miljöpartistisk princip för att inte uppta plats för länge, utan att vara ute i samhället och särskilt nu när miljöpartiets platser minskade i fullmäktige är det viktigt att det ändå kommer in nya, säger Stefaan De Maecker.
Det är med blandade känslor som han nu ser början på slutet av den politiska karriär som varit en så stor del av hans tillvaro.
– Det är klart att det är lite vemodigt. Tolv år är en stor del av mitt liv som politiken har kommit i första hand. Det kommer jag behöva vänja mig vid. Jag har fått säga nej till mycket annat.
Stefaan De Maecker sökte sig till politiken för att kanalisera sitt samhällsengagemang. I Miljöpartiet hittade han den plattform han sökte.
– Det var mycket som stämde med mina värderingar, som solidaritet, hållbar utveckling, en syn på samhällsutvecklingen som handlar om att se lite längre än en mandatperiod och en internationell syn. Just det solidariska och helhetstänket kring livskvalitet, säger Stefaan De Maecker.
Åren i politiken har dock lärt honom att det krävs mer än engagemang.
– Att vara politiker är också ett hantverk och det kräver inte bara kunskap utan också tid och energi, säger Stefaan De Maecker.
Han kom in i Miljöpartiet i början av 2000-talet, då partiet var i en brytningstid.
– Det var ett litet parti som stod inför ett generationsskifte. Väldigt många hade varit med sedan 80-talet och kände nog att det var dags för nya att ta över.
På Miljöpartiets årsmöte i mars 2005 ställde Stefaan De Maecker upp på en omröstning om ordförandeskapet och vann mot dåvarande ordförande Heidi Plisch. "Det känns roligt och stimulerande att få förtroendet från medlemmarna. Den gröna ideologin har en enorm sprängkraft", sa den då nyvalde ordföranden till Gotlands Allehanda.
I valet året därpå var han Miljöpartiets förstanamn på listan och valdes in i fullmäktige. Trots framgångar för Miljöpartiet, blev det alliansstyre på Gotland de följande fyra åren.
Valet 2010 gick det än bättre för partiet och de rödgröna återfick makten. Stefaan De Maecker gick från att vara fritidspolitiker till avlönat regionråd på heltid och vid årsskiftet axlade han rollen som ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. En nämnd som i decennier dragits med stora underskott.
– Sjukvård är ett otroligt viktigt välfärdsområde – alla behöver bra sjukvård någon gång i livet – som vi lägger en tredjedel av skattepengarna på, så varför inte, säger Stefaan De Maecker.
– Det är svårt och kanske otacksamt, men i slutänden handlar det om verksamheten, om liv och död och livskvalitet. Att något är svårt är inget skäl att låta bli tänker jag. Då är det väl än viktigare att det blir väl gjort och om jag får förtroendet att försöka, så gör jag det gärna.
Ekonomin har varit den stora utmaningen – en till synes omöjlig ekvation att få ihop. Bara en gång under Stefaan De Maeckers år som ordförande, 2013, har nämnden gått med plus.
– Det är inte kaos kring pengarna, vi vet vad de går till, det är bara det att utvecklingen går så fort att vi har svårt att hinna med att lösa finansieringen, säger han.
Som högst politiskt ansvarig för den gotländska sjukvården, har Stefaan De Maecker ofta varit kritiserad och perioder har kraven på hans avgång duggat tätt.
– Kritiken har inte varit särskilt underbyggd så den ger inte så mycket hjälp att tänka i nya banor. Det har varit ganska svepande kritik utan vettiga argument, det har sällan varit något som har gått att ta fasta på. Jag kan sakna den typen av kritik, som kan bli en dynamik, säger han.
– Det har varit betydligt svårare att jobba med frågor där vissa medborgare och patienter upplever att de inte får den vård de behöver. Sånt har jag legat vaken och funderat över mer än att oppositionen sett till att jag hamnat i tidningen på ett ogynnsamt sätt.
Är han ovanligt tålig, som trots detta fortsatt år efter år?
– Om jag är stryktålig? Jag är nog känslig för kritik om jag vet att den berör, när jag själv känner att den är befogad, säger Stefaan De Maecker.
Men ibland har kritiken blivit väl personlig.
– En gång kom krav på min avgång för att man saknade förtroende för mig som person. Det kablades ut i radion och min dotter hörde det och jag såg att hon satt och tänkte på det som sagts. Då tyckte jag att det blev jobbigt, att det blev så personligt. Det berörde mig som pappa.
Just rollen som pappa till döttrarna Sofia 12 år och Saga 6 år, är något han prioriterat även då politiken slukat den mesta av hans tid.
– Jag tycker att jag har hunnit med att vara pappa, men sen har det inte varit så mycket mer. Jag har försökt vara make och vän också, men inte fullt ut som jag borde. Men pappa har jag prioriterat att vara, säger han.
2014, efter att Miljöpartiet gjort sitt bästa valresultat på Gotland hittills; 9,7 procent, valde Stefaan De Maecker att dela regionrådsposten med partikamraten Isabel Enström.
– Jag gick ner lite i lön, men vi fick ett annat, delat ledarskap och jag fick en rimlig arbetsbörda. Eller rimligare ska jag säga, jag har fortsatt jobbat rätt hårt.
Från att i tre valrörelser i rad stått som partiets förstanamn till fullmäktige, gick Stefaan De Maecker in i årets valrörelse utan att hans namn ens fanns med på listan.
– Jag hade en helt annan roll i den här valrörelsen. Men jag har varit väldigt aktiv i valrörelsen, jag vill ju att det ska gå bra för Miljöpartiet, även om vi som parti inte lyckats ur den aspekten.
Valresultatet blev en kalldusch. Miljöpartiet lokalt gick tillbaka till ett valresultat i nivå med valet 2006. Partiet fick endast fyra platser i fullmäktige och sitter i opposition.
– Miljöpartiet har hamnat i ett läge som inte är stabilt. Det gör att jag inte kan lämna politiken och känna att "det här blir bra". Nu vet jag att det är upplagt för att det ska bli lite stökigt och bråkigt. Det känns tråkigt att lämna i ett sånt skede, säger Stefaan De Maecker och utvecklar:
– Förändringsarbete handlar mycket om att bygga upp något och det tar tid. Att rasera går snabbt, men att bygga upp tar tid.
Nu börjar en tid av minskat inflytande, för både partiet och Stefaan De Maecker.
– Det är fantastiskt att vara med där det händer och att faktiskt ha makten. Makt är ett ord som många tycker är lite fult, men det är det hela politiken handlar om, att ha makt ger en möjlighet att påverka. På så sätt känns det väldigt meningsfullt att jobba lokalt, fler borde vara intresserade av att få kunna påverka sin vardag.
Vad som händer för egen del efter årsskiftet vet Stefaan De Maecker ännu inte. Från och med nyårsdagen är kalendern blank och även om arbetet med att leda nämnden fortfarande upptar mycket av hans tid, kan Stefaan De Maecker redan ana den förändring som är på gång.
– Än så länge märker jag inte riktigt av det, men framöver märks att min kalender inte är lika uppbokad som förut.
Han hoppas kunna fortsätta leva och verka på Gotland, platsen som han och frun Cecilia med omsorg valde att slå sig ner på för 17 år sedan.
– Gotland är värt väldigt mycket. När Cecilia hade pluggat färdigt kände vi oss färdiga med Linköping och sa att vi flyttar dit det är vackrast. Då blev det Gotland och sen har vi blivit kvar för det är ju vackrast här.