Runt Anna Linds röda hus i Dalhem finns nästan allt hon behöver för att kunna skapa. På trappen växer rosmarin i stora krukor, i trädgården håller lavendeln på att hämta kraft för säsongen och på ängen förvandlar hennes bin nektar till honung.
– Att plocka ingredienser på gården som jag sedan kan ha i mina produkter, det är svårslaget, säger Anna Lind och tittar ner i den stora korgen som står på bordet.
I den ligger flera av hennes handgjorda ekologiska tvålar. Hon tar upp en krämvit variant med gula torkade blommor på. Sorten är en av de första hon började tillverka och den heter Solsikka. Ringblomma på gutamål.
– Jag har en vän som är med i Gutamålsgillet och hon har hjälpt mig med namnen på tvålarna. Jag försöker att anknyta till Gotland i allt jag gör. Både när det kommer till namn och ingredienser, berättar Anna.
Det hon inte hittar runt husknuten köper hon istället av lokala producenter som Halner gård i Bro och Lammboden i Stånga. Det viktigaste, menar hon, är att det ska vara naturligt.
Men Anna har inte alltid tänkt så.
Det var för lite mer än tio år sedan som hon började undersöka vad olika kosmetika- och rengöringsprodukter faktiskt innehåller, och det var också då hon insåg att hon inte vill ha dem varken på sin kropp eller i sitt hem.
– Jag hade precis fått barn och jag kände att "jag kan inte tvätta min lilla bebis med det här". Jag undrade vad det fanns för alternativ om man inte ville använda produkter med massa kemikalier i sig. Då började jag göra egna tvålar.
Att grotta ner sig i en ny hobby var roligt tyckte Anna, som beskriver sig själv som en nörd, och intresset fick allt större plats i hennes vardag. Hon gjorde inte längre bara tvål till familjen utan även till nära och kära. Till slut var det flera som uppmanade henne att börja sälja.
– Jag blev glad över att de gillade produkterna men när jag kollade upp hur man skulle göra var det på väg att ta slut innan jag ens hade börjat, säger Anna.
Framför sig såg hon ett snårigt europeiskt regelverk, tester och höga avgifter. Men viljan var starkare än tvivlen och för tre år sedan startade hon företaget Annas Kuckelimuck.
– Jag har lite jävlar anamma i mig och kände att "jag ska visst göra det här". Det kändes också som att det låg rätt i tiden och att folk blir mer medvetna.
Namnet Kuckelimuck har med Annas andra stora intresse att göra, nämligen matlagning.
– Min mormor sa alltid att man gjorde kuckelimuck när man rörde ihop något hemligt som blev något bra.
I dag skickar Anna både kosmetisk tvål och rengöringsprodukter till kunder i hela Sverige, och hon hoppas att hon en dag ska kunna livnära sig på företaget. Som det är nu lägger hon främst kvällar och helger på tillverkningen, eftersom hon till vardags arbetar deltid som testledare på Svenska Spels IT-avdelning.
När coronapandemin drog in märkte hon att försäljningen stannade av under några veckor, men nu har den kommit igång som vanligt igen. Man skulle kunna tro att företaget borde ha fått ett uppsving i och med alla uppmaningar att tvätta händerna, men så är inte fallet.
– Jag tycker det är bra för jag vill inte att mina tvålar ska ses som en produkt för att ta bort virus. Utan det är en lyxprodukt som man unnar sig. Men på det stora hela är det kul att tvål lyfts fram som något bra, säger Anna.
