Kristian Eriksson, som precis repat sig efter en intensiv möbelmässa följd av influensa, hostar ofta under intervjun och konstaterar när den är klar att han nog ska åka hem och vila rösten: ”Så här mycket har jag inte pratat på en vecka”.
Det finns mycket att berätta om det lilla gotländska möbelföretaget och Kristian Eriksson gör det gärna.
– I min släkt är man antingen naturvetare eller konstnär, börjar han.
Kristian Eriksson valde det förra och läste systemvetenskap och matematik, följt av jobb i IT-branschen.
Men några år innan 40-årsdagen, lämnade han Stockholm och den tidigare yrkesbanan för ett åretruntliv i sommarhuset i Ardre.
– Jag flyttade till Gotland -97 och bytte spår helt, det jag hade gjort innan var så tråkigt, säger Kristian Eriksson.
På Gotland, där han tillbringat varje sommar sedan barnsben, lät han istället det konstnärliga arvet få ta form. Kristian Eriksson, som tidigare ritat och låtit tillverka möbler för eget bruk, bestämde sig för att formge möbler under egen etikett och Gute Art & Design, GAD, var fött.
– Jag ville göra möbler utan fusk – där allt är på riktigt. Jag saknade den kvaliteten på möbler, att den omsorgen och kärleken lagts ned.
Hans passion för kvalitetsmöbler är också en avgörande ingrediens i företaget, som nu firar 20-årsjubileum.
– Det här är ett företag startat med hjärtat, inte hjärnan – då startar du inte ett snickeri i Sverige, konstaterar han.
För att kunna förverkliga sin dröm, bestämde han sig för att lära sig hantverket.
– Jag hyrde in mig i ett snickeri i Visby hamn och plöjde hyllmeter med böcker. Jag provade att ta fram formerna som jag hade i huvudet, jag gjorde min egen utbildning. Det är nog det roligaste året.
Till möbelmässan i Stockholm 1999 var den första möbelkollektionen klar. Intresset var oväntat stort för GAD, som utsågs till ”Årets nykomling” och ”Årets monter”, med en efterfrågan, som grundaren hade svårt att förutse, som följd.
– Vi hade ingen tillverkning, vi trodde att vi skulle kunna lägga ut den, men det funkar inte, säger Kristian Eriksson.
De fick helt enkelt starta ett eget möbelsnickeri, i en lokal i utkanten av Hemse.
– Det fanns bara en enda ledig lokal på Gotland så det var bara att gilla läget.
Där, i lokalen bakom Posten, har tillverkningen legat sedan dess. Det sågas och slipas, men trots att maskinerna är igång råder ett lugn i lokalen, när Kristian Eriksson visar runt i snickeriet. Här jobbar ett tiotal personer med att omsorgsfullt tillverka möbler enligt vedertagna hantverksmetoder. Att gena för att snabba på tillverkningsprocessen, vore att överge GAD:s grundidé. Möblerna tillverkas uteslutande i björk och ek, med inslag av gotländsk kalksten, svart granit, läder, metall och glas, som bryter av.
En trave grovt sågad björk, med näverkanten kvar, ligger uppstaplad i väntan på att sorteras efter nyans, för att ge varje möbel ett mer enhetligt utseende. Särskilt fina plankor läggs åt sidan för att bli lådfronter, så att ådringen från ett och samma trästycke löper genom hela lådraden i en möbel.
Samma snickare följer varje möbel genom hela tillverkningen och godkänner den till sist genom att sätta sin signatur på den sammetslena träytan, bredvid GAD-stämpeln.
Det gotländska är en betydande del av företagets framgångssaga.
– Det tror jag är jätteviktigt, att vi uppfattas som och är ett gotländskt företag. Jag tror att många, åtminstone i Stockholm, har en koppling till Gotland i positiv bemärkelse, säger Kristian Eriksson.
Men placeringen på ön har också baksidor.
– Nackdelen är väl att det inte finns någon tradition av möbeltillverkning här. Samtidigt bygger vi upp vår egen kultur.
Efter 20 år formger Kristian Eriksson fortfarande alla möbler själv och någon brist på idéer råder inte.
– Jag skulle egentligen vilja ta fram fler möbler, men det finns inte möjlighet.
Genom åren har han utvecklat en särskild GAD-stil.
– Ja, det tror jag. Jag vet exakt hur grejorna ska se ut, säger Kristian Eriksson och fortsätter:
– Sista stolen, Fole, som jag gjorde förra året, har jag haft i huvudet i tio år. Jag använder inte ritprogram – jag måste göra dem. Jag gjorde säkert 10-15 prototyper.
Sedan han startade GAD har Kristian Eriksson formgett cirka 50 olika möbelmodeller. I början utgick formgivningen ofta från hans egna och familjens behov, numera lyssnar han även på vad kunderna saknar.
– Den första GAD-produkten var slagbordet Ardre, som jag gjorde till vårt lantställe i Ardre. Ett riktigt klassiskt slagbord.
Numera bor Kristian Eriksson i Västergarn, tillsammans med sambon Emelie Nygren, ansvarig för GAD:s butiker, och en 5-årig dotter.
– Det är mittemellan Visby och Hemse så det är perfekt, konstaterar han.
Ofta jobbar han hemma med att låta nya möbler växa fram i skissblocket och det är också i hemmet som prototyperna mellanlandar, innan de sätts i produktion.
– Ofta står de där i ett halvår, ibland flera år, innan man kommer på vad det är som inte stämmer, säger Kristian Eriksson.
GAD-möblerna är naturligtvis i majoritet, men blandas med arvegods och ett par danska designklassiker. Kristian Eriksson hoppas att hans egna möbler en dag ska bli den typen av designklassiker som går i arv eller säljs på kvalitetsauktioner. Det är i alla fall utifrån de hållbarhetskraven som han arbetat i två decennier. Under den tiden har också tiden, i positiv bemärkelse, kommit ikapp hans affärsidé. De medvetna kunderna har alltid funnits där, menar Kristian Eriksson, men hållbarhetsfrågan har fått en helt annan status sedan slutet på 90-talet.
– Då var man inte medveten på samma sätt.
Även GAD påverkas av sin samtid.
– Just nu är vi inne i en process där vi förnyar linjerna, vi går mot ett skifte mot tunnare linjer, säger Kristian Eriksson.
Av de kommande 20 åren hoppas han att företaget, som redan tillverkar möbler till hemmets alla rum, även ska ta steget ut i offentliga miljöer – och världen.
– Jag hoppas att vi ska kunna exportera mer och just nu siktar vi på att komma ut i offentlig miljö. Där märks att det vi står för saknas, det finns ingen som riktigt jobbar som vi gör, avslutar Kristian Eriksson.