Det blev en något paradoxal dag för de gotländska lärarna i går, när 800 av dem skulle lära sig att möta "digitaliseringsutmaningar i skolan".
Programpunkterna hette sådant som "Digitalt klassrum i praktiken", "Appar som följer elevernas lärande" eller "Youtube som lärmiljö".
Men på plats fanns även skolöverläkare Lina Hedenius, som talade om baksidan av digitaliseringsprocessen ur ett medicinskt perspektiv. Hon pratade bland annat om den sårbara barnhjärnan och om hur dess utveckling hämmas av alltför mycket skärmtid.
– Vi läkare rekommenderar inte skärmar på förskolan överhuvudtaget. Barnläkarföreningen har försökt lyfta det här i 20 år, men vi har varit ganska motarbetade. Det finns starka kommersiella intressen och en allmän tro på att det digitala är nästa steg i mänsklighetens utveckling. Jag säger inte att vi ska göra uppror mot det här, men vi måste veta vad som händer och vad som är bra och mindre bra.
En lärare i publiken undrade om detta har ett samband med allt mer utåtagerande ungdomar?
– Absolut, studier visar att det empatiska centret i hjärnan krymper av tidigt skärmanvändande, samtidigt som barnen får svårare att verbalisera känslor, svarar Lina Hedenius.
Och det handlar inte bara om förskolebarnen. Även de äldre barnens IT-användning i skolan är mycket riskfylld. Studier visar att telefonanvändning i skolan gör inlärningen fragmenterad – och det räcker med att mobilen finns i rummet för att fokus ska störas.
Sociala medier är även de problematiska.
– Det här med Snapchat och Instagram ger dopaminkickar och det går att för lärarna att konkurrera med dessa, hur kompetenta de än är.
Även i i själva utbildningen är digitaliseringen en balansgång.
– Om resultatet blir att eleverna bara googlar och sedan klipper och klistrar in svar så sker ingen inlärning, det skapas inget minne alls av det, säger Lina Hedenius.
Till och med "paddan", alltså läsplattan, som rent anteckningsinstrument ifrågasattes under föreläsningen. Studier visar numera att det är mer lärorikt att anteckna med penna och papper.
Föredraget var välbesökt och många lärare verkade känna igen sig i den bild som den medicinska vetenskapen numera målar upp. Lina Hedenius rev till och med ner en rejäl och känslofylld applåd, när hon rekommenderade att elever ska stänga av och lämna mobilerna under lektionstid.
Frågan är hur lärarna ska agera efter denna något paradoxala dag?
– Huvudsyftet för mig var att ge lärarna kunskap om barnens hjärnor och varför de är sårbara. Den behöver de ha med sig när de planerar sin verksamhet med till exempel paddan, svarar Lina Hedenius.
Samma fråga gick till Jan Wahlén, verksamhets- och IT-utvecklare vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, som planerat gårdagens program.
– Det var även andra i går som pratade om de här problemen, men som kanske pratar om bra och dålig skärmtid. Vi har styrdokument kring digitalisering som vi måste följa, men hur vi gör det kan vi själva påverka, svarar han.
Arbete pågår dock för en positiv balansgång kring detta i den gotländska skolan. Sedan i november i fjol har barn- och elevhälsan tillsammans med lärarnas förvaltning utvecklat en handlingsplan som nyligen antagits.
– Så förvaltningen har koll på det här nu, avslutar Lina Hedenius hoppfullt.