Allra först upptäcktes den främmande fisken i Visby hamn 2010. Sedan dess har den svartmunnade smörbulten spridit sig främst runt norra Gotland.
– Det senaste året har det exploderat runt norra ön. När Länsstyrelsen gjort provtagningar i Fårösund, Kappelshamn och Klintehamn har arten upptäckts även där. Även i våra provtagningar har vi hittat den på norra Gotland, säger Anders Nissling, universitetslektor vid forskningsstationen i Ar.
Den svartmunnade smörbulten lever ursprungligen i Kaspiska havet och Svarta havet, men har enligt Anders Nissling spridit sig betydligt längre.
– Nu är arten spridd till Östersjön, men även till Nordamerika. Man tror att den har kommit hit med barlastvatten i båttrafiken, säger han.
När ett fartyg har lastat vatten som barlast, kan fiskägg och yngel följa med. Dessa följer sedan med, då barlastvattnet töms när fartyget nått sin hamn.
På vilket sätt är fisken ett hot mot naturen?
– På flera olika sätt. Bland annat kan den konkurrera ut andra fiskarter. Den svartmunnade smörbulten är en predator, den äter andra fiskar och yngel. Vuxna smörbultar äter musslor, och kan på så sätt påverka andra musselätande arter. Den är också väldigt tålig och förökar sig snabbt.
Att stoppa fiskartens framfart i de gotländska vattnen verkar i det närmaste omöjligt.
– Det är svårt att göra något åt det. Den sprids inte bara från andra hav utan också inom Östersjön. Exempelvis kalkindustrin åker med sina fartyg till Polen och lossar sin frakt där, sedan fyller man på barlastvatten som töms när fartygen kommit tillbaka hit. Det skulle vara om man kan försöka att göra något åt barlastvattnet för att minska spridningen. Om det går att filtrera vattnet på något sätt, men det är inte lätt med så stora volymer vatten, säger Anders Nissing.
Rovdjur som torsk, havsöring och gädda liksom skarv och säl kan också hjälpa till att minska smörbulten i antal.
Anders Nissing betonar skillnaden mellan biologisk förändring som sker naturligt, och den som människan har skapat.
– Östersjön är fortfarande ett ungt hav. Man kan tänka sig att det vandrar in nya organismer i havet. Men om det är vi människor som orsakar att floran förändras, med båttrafik eller på grund av klimatförändringar, finns det skäl att försöka göra något åt det.