På torsdagseftermiddagen berättade han på Almedalsbiblioteket om "Ufo - från spökraketer till möten med okända varelser".
– Vi vill veta vad det är och söker använda vetenskapliga metoder för att få reda på detta, framhåller Clas Svahn om hur man arbetar med inrapporterade observationer.
Vanliga naturliga förklaringar är ljusstarka planeter, belysta kondensstrimmor efter flygplan och ett på senare år ökande fenomen, thailändska rislyktor.
-– De kan se jättekonstiga ut, vidimerar han.
Och visst förekommer medvetet fuskande, fortfarande mest i bildform.
– Det är nästan alltid unga grabbar som gjort dessa bilder. Men vi nöjer oss inte med en bild, vi vill ha information omkring tillfället och det är mycket svårare att skapa en historia.
– Vi får in 250 rapporter om året, en handfull är intressanta. Sen 1946 har vi fått in knappt 20 000 rapporter, av dessa är kanske 500 intressanta.
Spökraketer är det största Ufo-mysteriet i Sverige, menar Clas Svahn.
Iakttagelser av sådana har gjorts över hela landet sedan 1946, också några på Gotland även om majoriteten av observationerna är från norra Sverige. Det handlar om spolformade föremål som kommit inflygande och störtat i sjöar. Men trots efterforskningar och dykningar har det aldrig hittats något spår efter raketerna.
Det på Gotland i särklass mest välkända Ufo-fenomenet är Marteboljuset. Det handlar om ljuskäglor som ibland visar sig i ett visst område i närheten av myren. Clas Svahn ger inte mycket för detta.
– Jag har varit där massor av gånger. Jag tror inte Marteboljuset är ett Ufo-fenomen.
Clas Svahn berättar hur man vid ett tillfälle lät en bil köra i det aktuella området utan att ett antal som sett ljuset tidigare visste om detta. När billjusen syntes menade de att just så såg Marteboljuset ut.
Däremot anser Clas Svahn att en av de allra intressantaste iakttagelserna är en helt annan gotländsk observation. Den i Lergravsviken den 5 augusti 1957. Makarna Ernst och Karin Åkerberg fick då syn på något som kom österifrån in mot land. De kunde se en cirka tio meter stor diskusliknande skiva med belysning på.
– Föremålet svängde skarpt och orsakade en kraftig vind. Därefter kom ett till i samma bana. De passerade ut över Furillens radar men där såg man ingenting. Offentligt säger militären att det var forskningsballonger med antikollisionsljus.
Något Clas Svahn inte tror på.
– Det är ett fall jag kan grubbla över fortfarande.