Nu kör gula bussarna på fossilfritt bränsle

Gotlands kollektivtrafik är på väg att bli fossilfri. Även de gamla dieselbussarna kan bli miljövänliga efter en ombyggnad som kostar mindre än 10 000 kronor per buss.

Enkelt beslut. Peter Johansson ville göra Perssons Buss helt fossilfri och när Energifabriken öppnade ett tankställe för HVO i Visby ställde bolaget om direkt.

Enkelt beslut. Peter Johansson ville göra Perssons Buss helt fossilfri och när Energifabriken öppnade ett tankställe för HVO i Visby ställde bolaget om direkt.

Foto: Cecilia Thomsson

Drivmedel (GA)2017-04-25 09:09

Morgonbussen till Fårösund är samma som tidigare, men sedan några veckor tillbaka går färden med förnybart bränsle i tanken. Bussen, årsmodell 2009, är ombyggd för att kunna köras på HVO (hydrerade vegetabiliska oljor).

– Vi började prata om att byta till ett mer miljövänligt bränsle redan för ett år sedan och när Energifabriken i höstas meddelade att de skulle öppna ett tankställe för HVO i Visby bestämde vi att ställa om alla våra bussar, berättar Peter Johansson vid Perssons Buss som har tre gula bussar i kollektivtrafiken samt ytterligare tre bussar till skolskjuts och turisttrafik.

I mitten av februari öppnade tankstället i Visby. Det är ett samarbete med Biogas Gotland och ligger granne med biogasmacken på Lundbygatan. Redan innan starten hade företagen i Gotlandsbuss köpt in nio bussar med den senaste standarden Euro 6 som klarar drift med HVO.

För att Perssons Buss skulle bli helt fossilfri krävdes en ombyggnad av de två gamla bussarna som rullat i kollektivtrafiken sedan 2009. Det behövdes inga större åtgärder.

– Nej, det kostade inte mer än 5 000- 10 000 kronor per buss, säger Peter Johansson och tillägger att servicekostnaderna inte ökat efter ett par veckors provkörning.

– HVO är lite dyrare, men i gengäld minskar vi utsläppen av koldioxid med 250 ton per år. Det känns bra, säger Peter Johansson.

Nu körs ett tiotal bussar i kollektivtrafiken på HVO. Gotlandsbuss är på väg att fasa in fler av de totalt 24 bussarna i landsbygdstrafiken.

Peter Johansson är lite orolig över att förbrukningen av HVO blir så liten på Gotland, att Energifabrikens intresse kommer att svalna. Men bolagets vd Charlotte Elander är positiv.

– Vi har kommit igång snabbare än vi räknat med, och intresset är stort. Ett 50-tal fordon tankar HVO. Det är i första hand bussar och tunga lastbilar, men även personbilar tankar HVO, säger hon.

Den HVO som Energifabriken säljer tillverkas av Neste i Finland. Till största delen utgörs råvaran av restprodukter, slakteriavfall och använda frityroljor.

Försäljningen av HVO har ökat kraftigt sedan det blev helt skattebefriat 2015. Förra året såldes fem miljoner ton HVO i världen, varav Neste tillverkade drygt hälften.

Utbyggnaden av HVO går snabbt i landet. Naturvårdsverket har via Klimatklivet gett bidrag till 41 tankstationer för HVO. Energifabriken har fått bidrag till 13 av de 17 stationer bolaget har öppna för allmänheten.

– Vi fortsätter att bygga ut. Vid årets slut räknar vi med att ha 25 stationer igång, berättar Charlotte Elander.

Fossilfria transporter

Kollektivtrafiken i Sverige blir allt mer fossilfri. 2016 var andelen fossilfria drivmedel för bussar 76,8 procent, en ökning med 10 procentenheter sedan 2015. Branschens mål är att 90 procent av kollektivtrafiken ska vara fossilfri 2019.

De mest använda fossilfria drivmedlen är RME (rapsmetylester), HVO (hydrerade vegetabiliska oljor), biogas och etanol. De närmaste åren kommer antalet elbussar att öka.

Biodrivmedel

Under 2016 användes totalt 17,2 TWh biodrivmedel, varav 11,5 TWh var HVO-diesel, 3,2 TWh var FAME (rapsdiesel), 1,3 TWh var biogas och 1,3 TWh var etanol. Biodrivmedlen svarade för 18,6 procent av alla försålda drivmedel, och 25,1 procent av all diesel, räknat på energiinnehåll.

Biodrivmedel är alla drivmedel som har ursprung i biomassa.

Källa: Svensk Kollektivtrafik & Svebio

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!