"Stor okunnighet kring verkliga Gotland"

Kjell A. Nordström, doktor i ekonomi, menade att Värmland och Gotland skulle bli "skräpytor". Nu får han frän kritik av regionstyrelsens ordförande Björn Jansson.

Björn Jansson (S), ordförande regionstyrelsen.

Björn Jansson (S), ordförande regionstyrelsen.

Foto: Dennis Pettersson

EFTER UTSPELET2017-01-25 14:25

Regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) säger att han tagit del av Kjell A. Nordströms uttalanden och han är kritisk till det som sagts.

LÄS ÄVEN: "Om 30 år är Gotland en skräpyta"

– Jag vet inte riktigt vad han menar med det. Gotland har både universitet, lägst arbetslöshet, högst företagande i Sverige, mycket kvinnor i ledande befattningar och det byggs som aldrig förr, säger Björn Jansson.

– Handeln etablerar sig med nya företag på ön och det finns ett otroligt sug på Gotland.

Han menar att Kjell A. Nordström är snett ute kring vad han sagt om Gotland.

– Jag kan förstå vad som händer med urbaniseringen och att man flyttar in från landsbygden till stan. Men jag tycker att det med "skräpyta" var ett väldigt dåligt exempel. Han har en ganska stor okunnighet kring verkliga Gotland, jag förstår inte alls hur han tänker, säger Björn Jansson.

Tillväxt Gotlands ordförande Lars Andersson kallar Kjell A. Nordströms formuleringar för "dramaturgiskt utspel", för att nå ut med ett budskap.

– Det är en provokativ kristallkula för att få igång diskussionen, och det är jättebra, säger Lars Andersson.

Han håller med Nordström om att Gotland, liksom resten av landet, påverkas av den urbanisering som pågått i flera årtionden. Många väljer att flytta från landsbygden till Visby.

– Men jag tror inte att det inte kommer att finnas något universitet eller någon shopping, utan bara träd, på Gotland om 30 år. Jag tror att Gotland kommer att fortsätta dra nytta av urbaniseringen, men vi bör bli duktigare på att koppla på Mälardalsregionen, där håller jag helt med.

– Jag tror att Gotland kommer att vara en attraktiv plats för både företag att verka och människor bo om både 60 och 70 år.

Lars Andersson tror att en större andel av befolkningen kommer att bo i Visby i framtiden, men att landsbygden skulle dö och bara några "knäppskallar" bor kvar tror han inte.

– De gröna näringarna kommer inte att försvinna. Vi behöver äta även om 30 år, men jag tror att vi kommer bli bättre på att förädla våra produkter och inte bara skeppa iväg dem.

Gotland har alltid, i egenskap av att vara en ö, bestått av många mikrosamhällen.

– Jag tror att mikrosamhällena kommer att se annorlunda ut än i dag. Vi har varit dåliga på att utnyttja hamnstäderna på Gotland, fram till nu har vi avvecklat istället för att utvecklat dem. I andra delar av landet har man satsat på hamnorterna, säger Lars Andersson.

Kirsten Åkerman, regionchef för Svenskt Näringsliv, tycker inte att man ska känna sig trampad på tårna av Nordströms utspel.

– Det är egentligen inget konstigt i det han säger, förutom kanske själva ordvalet. Jag ser det som en provokation för att få igång samtalet.

Hon tycker att det pågår en hel del diskussioner inom både politik och näringsliv om hur man ska få Gotland att växa. Det är verkstan hon vill åt.

– Som företagare ägnar man sig sällan åt domedagsprofetior, utan laga efter läge. Vi måste verka för att förutsättningarna blir så bra som möjligt för att starta, driva och anställa i företagen. Så vi behöver diskutera vilken typ av miljöer vi ska skapa för att folk ska vilja bo och verka här. Jag ser det här som en mer tillspetsad formulering av en sanning vi känt till sedan hundra år.

– Vad som också är spännande att fundera över är att vad som är skräp för en person, kan vara guld för någon annan. Det ligger i betraktarens ögon. Är skog och tomma ytor ett problem eller en tillgång? Använt på rätt sätt är det kanske mer av en tillgång, säger Kirsten Åkerman.

Hon ser inte urbaniseringen som något enbart positivt och frivilligt. Folk har tvingats flytta till städerna för att överleva, inte för att området är attraktivt.

– I dag är det möjligt att skapa jobb och kreativa miljöer på andra platser än runt en tillverkande industri tack vare den digitala utvecklingen. Att vara tillsammans, det vill de flesta av oss, men det kanske inte alltid bara är attraktivt att vara flera miljoner på en liten yta.

Kirsten Åkerman tycker inte att man ska bli provocerad av Nordström.

– Det har hänt med jämna mellanrum att någon sagt att landsbygden är för dem som inte hänger med. Men vi vill ju bo här så det blir en ganska fånig utgångspunkt för vårt samtal om vår utveckling. Jag tycker att den hörnflagga som han hållit ut ska användas mer som "vad vill vi skapa för framtid, vart vill vi med allt det vi tycker är värdefullt här och hur gör vi det intressant för fler? "

Vilka platser som varit attraktiva och drivande för utvecklingen har varierat.

–  Det är intressant att se på vilka platser i världen som haft stark attraktionskraft historiskt och varför den sedan klingat av, vad kan vi lära oss? Vi kan vara lite kaxigare tror jag, vi har en hel del fördelar som om vi använder dem rätt kan skapa en framtid som är allt annat än skräp. Själv älskar jag träd och knäppgökar men det räcker inte för att få dynamik i utvecklingen här, det behövs en bra grogrund för att skapa jobb och tillväxt också. Det är ju en rolig och välbehövlig diskussion!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!