Gården har anor från mitten på 1700-talet och Sara Holgersson blev kär vid första ögonkastet. Nu förverkligar hon sin dröm i Eke, där hon och Charlie delar på 500 kvadratmeter.
Utanför fönstren pinar novembervinden den öppna slätten. Innanför de guldtonade kalkstensväggarna snarkar fyraåriga mopsen Charlie hemtrevligt i värmen.
– Här ska bli matsal, jag letar just nu efter mitt nya stora matbord, säger Sara Holgersson och visar sandstensfrisen där årtalet 1792 är inhugget.
Mangårdsbyggnaden vid By i Eke restes 1771 och de små fönstren i bottenvåningen skvallrar om att de två våningarna ovanpå byggts på först under 1800-talet. Med sina dubbla flyglar och ladugårdar är By unik som så kallad ensamgård, där all mark finns i ett sammanhängande stycke – från kyrkan i Eke hela vägen ner till havet och de tre strandbodar som hör gården till.
Sara Holgersson berättar att hon föll direkt, när mäklaren hade visning i september 2019.
– Jag ville inte åka härifrån! Charlie satte sig på gräsmattan och jag fick slita in honom i bilen, även om jag hellre hade satt mig bredvid honom, säger hon och berättar hur tillfälligheter förde henne tillbaka till Gotland för drygt två år sedan.
Då lämnade hon jobbet som bagare och konditor i Stockholm, för att från början egentligen bara gästspela tre månader på Själsö bageri.
– Det var 2018 och inte en regnig dag på hela sommaren. Jag cyklade varje dag mellan Visby och Själsö, 110 mil på min damcykel, och tänkte – vad gör jag på Gullmarsplan i Stockholm egentligen?
I lägenheten i Visby föddes drömmen om en egen gotlandsgård, med verksamhet och nära till de miljöer hon växte upp i på somrarna när hennes föräldrar hyrde hus i Rone. Gårdar i Hangvar, Hejdeby, Grötlingbo och Vamlingbo avverkades innan By i Eke blev till salu.
– Mitt i en padelmatch när jag var i Marbella ringde min pappa och sa att vi hade vunnit budgivningen. Jag bara skrek och grät, säger Sara Holgersson.
Sara Holgersson maler eget mjöl och bakar på beställning, planen är att öppna gården för besökare så snart coronapandemin är över.
Hon har köpt gården tillsammans med sina föräldrar och bor sedan i våras på 300 kvadratmeter, plus 200 i flygelbyggnaderna.
– Jag brukar säga att om jag och Charlie blir arga på varandra kan jag gå upp en våning, säger Sara Holgersson.
Charlies mörkrädsla har gått över sedan han flyttade ut på landet. Det bästa han vet är att springa in till korna i hagen intill och leka. Och att Sara är ensamstående och köper en hel gård, menar hon själv, är inte alls särskilt konstigt.
– Det finns en del som säger, ska du köpa ett hus om du inte har man? Men om man verkligen brinner för något, varför ska man då inte leva sitt liv? Jag är ung, det här stället har jag i 30 år och kan bygga upp en fristad och det paradis jag alltid drömt om, säger Sara Holgersson och berättar att hon känner sig trygg och stark i sig själv och i sina egna beslut.
By i Eke, en av öns sista orörda ensamgårdar med marker i ett enda skifte. Här stortrivs Sara Holgersson att gå promenader med sin mops och ögonsten Charlie.
Föräldrarna bor kvar på Kinnekulle, där Sara vuxit upp på en liknande gård. Där driver de tillsammans ett företag med inriktning inte olik den som hon nu vill bygga upp även i Eke.
– Mina föräldrar är jättekärleksfulla, men har inte lagt så mycket pengar på att åka utomlands eller så. Jag och min lillebror har fått hjälpa till på gården och jag är så tacksam över att jag har fått vara med och lära mig så mycket, säger hon och berättar om färgpigment och kunskaper i att exempelvis renovera gamla fönster.
Planen var att slå upp portarna strax innan midsommar i år, men redan i april insåg Sara Holgersson att corona skulle sätta stopp för det.
– Jag är målinriktad och det kändes lite som en besvikelse, men nu hoppas jag bara att pandemin går över, säger hon och berättar att det finns fördelar också eftersom hon fått tid att förankra alla beslut om framtiden.
I en av flyglarna syns 1700-talet intakt, med tapeter och kakelugn i ursprungligt skick.
I den långa planen ingår möjlighet för gäster att bo på gården, och förhoppningen är att kunna öppna bageri, café och bistro till försommaren.
– Längre fram vill jag ha öppet på helgerna, till jul, och i och med att vi redan har en sån här verksamhet på fastlandet kan vi ta hit de koncept som vi redan vet funkar, säger Sara Holgersson och berättar att stora gammeldags julmarknader hör dit.
Länge hade hon hoppats kunna hålla julmarknad med mycket halm och enris i stallet i år, men i veckan tvingades hon inse att det var omöjligt på grund av de nya hårdare restriktionerna. Nu bakar hon istället på uppdrag åt andra, privatpersoner och flera besöksmål runt om på ön.
Sara Holgersson berättar att hon känner sig oerhört väl mottagen i socknen, hon har inlett samarbeten med andra och är fast övertygad:
– Man ska följa sina drömmar och det här är min dröm! säger hon.