Hon är uppvuxen i Ulricehamn i Västergötland. Han är född i Storbritannien och uppvuxen i Sydafrika. För tio år sedan träffades Josefina Bergsten och Jerry McLean i Hongkong, allt tack vare hajar.
– Vi var engagerade i en organisation som heter The Hong Kong Shark Foundation, som arbetade mot minskningen av hajar i haven och för marin hälsa, berättar Josefina Bergsten medan sambon Jerry McLean serverar citronvatten i den stora trädgården i Ekeby.
Hon har bott i Hongkong i 25 år och arbetat som dokumentärfilmare. Jerry bodde där i 22 år och arbetade som affärsman. Orsakerna till att de till slut tröttnade på Hongkong är flera.
– Första tiden älskade jag att bo där. Men det började vända när den politiska miljön förändrades för några år sedan, plus all luftförorening och trängsel. Storstaden började kännas lite för storstadig, jag längtade efter en trädgård och frisk luft, säger Josefina Bergsten.
– Jag höll på med ekonomisk politik och för mig handlade det mer om att jag blev uttråkad. Sedan var jag också trött på föroreningarna och på politiken, berättar Jerry McLean.
De bestämde sig för att flytta till Europa. För att enas om vilket land de skulle flytta till skrev de en kravlista över vad landet bör leva upp till: en sofistikerad, demokratisk miljö, motståndskraft mot klimatförändringar och en växande turistindustri.
– Och min kära pojkvän funkar inte så bra med kyla, eftersom han är uppvuxen i Sydafrika, så sol var också en viktig faktor. Det var faktiskt min grekiska före detta svägerska som föreslog just Gotland. Det är soligt nog och uppfyller många av våra kriterier, säger Josefina Bergsten.
Sagt och gjort. Sommaren 2017 åkte de båda för första gången på en veckas semesterresa till Gotland. Tre månader senare hittade de sitt hus i Ekeby och flyttade. Som Jerry McLean såg det stod valet mellan att flytta till Stockholm och jobba på kontor, vilket han var ganska färdig med, eller att följa drömmen och öppna ett Bed and breakfast på landsbygden. Josefina Bergsten var inte sen att haka på idén.
– Jag föll för huset, trädgården med alla fruktträd, karaktären och hela känslan. När jag gick in i det första gången så fick jag direkt en bra känsla, förklarar hon.
Ambitionerna med deras Bed and breakfast "Three Pheasants" är många och stora. De har redan hunnit renovera huset invändigt, byggt ett stort växthus, börjat odla allt från kål, bönor, sparris och rabarber till mängder med olika sorters tomater och chili. Allt görs med största möjliga miljöfokus.
– Det här med hållbarhet och att återvinna är viktigt för oss. Vi vill inte köpa nytt utan hellre hitta gamla saker som bara behöver lite kärlek, förklarar Jerry McLean.
– Det enda vi har handlat nytt är sängarna och en soffa. Resten har vi tagit med från Hongkong, fått eller köpt begagnat, säger Josefina Bergsten, och berättar att de skeppade en container med möbler från Asien till Gotland i samband med flytten.
Utan att ha ägt varken hus eller trädgård tidigare har de nu börjat odla, renovera och bygga. Allt tack vare "Youtube, pappa och några väldigt tålmodiga personer på bygghandeln".
– Vi renoverade i nio månader, sju dagar i veckan. Och vi är två idioter som aldrig har haft hus, trädgård eller byggt någonting tidigare, säger Jerry McLean.
Huset består av fyra uthyrningsrum med tillhörande badrum på övervåningen.
– Om det finns möjlighet framöver vill vi renovera stenhuset som står här på tomten, för att få fler rum. Vi vill också expandera odlingarna och hitta sätt att inspirera andra till en hållbar matproduktion, säger Josefina Bergsten.
De har haft öppet i två och ett halvt år och hade hoppats på ett riktigt bra 2020, men sedan kom corona och verkligheten blev en annan.
– Det är en utmaning. Det såg ut att bli ett väldigt bra år för oss men nu får vi tänka om. Juli och augusti har vi ändå ganska många bokningar, säger Josefina Bergsten.
Trots att de båda känner sig tillfreds med nya tillvaron finns det ändå några saker de saknar med Hongkong.
– Maten, billigare vin och våra vänner, säger Jerry McLean.
– Det har också varit svårt att vänja sig vid det platta landskapet här, säger Josefina Bergsten.
– Men solnedgångarna är däremot episka. Då är det bra att det inte finns några berg i vägen, fyller Jerry i.