2105 var nära 20 procent av den gotländska jordbruksmarken omställd eller under omställning till ekologisk produktion. I hela landet är motsvarande siffra drygt 17 procent, det visar Jordbruksverkets nya rapport ”Ekologisk växtodling 2015”.
– För mig finns det inget annat, jag skulle aldrig vara bonde om jag inte var ekologisk, säger Ingemar Lundqvist.
Han bedrev konventionellt jordbruk fram till år 2 000 då de ställde om till ekologiskt. På gården, som han driver tillsammans med sin hustru Åsa och sonen Paul Lindqvist, finns 130 mjökkor och 270 nötdjur totalt.
– Vi har mest vall men även vete, raps och korn, det mesta går till korna, säger Ingemar Lundqvist.
När det gäller ekologisk växtodling så är slåtter- och betesvall den dominerande grödan. Så är det även på Gotland, där över en tredjedel av den totala arealen slåtter- och betsmark är ekologisk.
Sett till hela landet har den totala arealen som brukas med ekologiska produktionsmetoder ökat kontinuerligt under många år, även om ökningstakten har avtagit efter 2011.
– Arealen ökar faktiskt, det är mer i omställning, arealen går ju upp lite mer på Gotland än i övriga landet, säger Ingemar Lundqvist.
Även antalet medlemmar i Gotlands ekologiska odlare har ökat de senaste åren.
– Det tyder på att intresset för ekologisk odling stiger, säger han.
På Gotland finns det 156 företag med ekologisk jordbruksmark och 66 företag under omställning.
Ingemar Lundqvist ser bara fördelar med att ha ställt om till ekologisk odling. Efter att i många år, innan han ställde om, ha sprutat åkrarna och hanterat kemikalier har han blivit överkänslig.
– Jag känner fortfarande av det i slemhinnorna när grannen sprutar, det är ju bönderna själva som är mest utsatta, säger han.
Det mesta av de ekologiska produkterna från Gotland går på export till fastlandet.
– Skulle vi bara sälja potatis till Gotland så skulle det bara behövas en potatis-odlare här. Vi måste exportera till fastlandet, säger grönsaksodlaren Frans Brozén på Fårö.
Han menar att det största problemet för gotländska ekologiska odlare är importpriser som jämförs med de svenska priserna. Att priserna är högre på de svenska varorna behöver inte betyda att producenterna får mer betalt för sina produkter.
– Ibland blir jag väldigt frustrerad över hur handlarna tänker. Ett kilo kött från Sverige tar lika mycket plats i hyllorna som ett kilo utländskt kött, ändå är handlarnas vinstmarginal mycket högre på det svenska köttet, säger han.
Samma sak gäller för de ekologiska varorna, där han sett att handlare ibland lagt på ett högre pris för att få bättre vinstmarginal.