Axel säljer delikatessägg till öns restauranger

För snart ett år sedan skaffade sig 16-årige Axel Hellström i Ljugarn vaktlar. Hobbyn växte och har resulterat i att han levererar vaktelägg, som betraktas som en delikatess, till ett flertal gotländska restauranger.

Axel Hellström i Ljugarn är oerhört mån om sina vaktlar och flyttar buren regelbundet så att de får en fräsch miljö.

Axel Hellström i Ljugarn är oerhört mån om sina vaktlar och flyttar buren regelbundet så att de får en fräsch miljö.

Foto: Eva HC Nyström

Ekonomi, näringsliv & finans2019-03-07 19:14

Men om vi tar det från början så var det egentligen så att Axel ville ha höns, men eftersom det kan bli lite problematiskt med galande tuppar som stör grannarna och att höns är mer utrymmeskrävande blev det vaktlar istället. I dag har Axel ett 40-tal vaktlar och planerar under våren att utöka besättningen med ytterligare tio individer. Det är lagom, anser han.

– Jag köpte mina första vaktlar, tolv stycken, från Oskarshamn, men resten har jag fött upp själv med hjälp av en äggkläckningsmaskin. Tyvärr blir det nästan 60 procent tuppar, säger han med ett leende.

Axel går första året på Wisbygymnasiets musikestetiska program. Han har gitarr som förstainstrument, men spelar även piano och sjunger. Under många år spelade han även hockey, men har precis lagt av. Istället ägnas tiden åt musik och motocross, men så även de japanska jumbovaktlarna som han sköter omsorgsfullt. Han har inte bara byggt den praktiska utomhusburen själv, han har även sett till att de har balkong med havsutsikt. Att djuren ska ha det bra är viktigt, det förstår man tydligt när man pratar med Axel.

– Jag tycker om att veta var maten kommer ifrån och att djuren har det bra, säger han.

För det är inte bara vakteläggen som används flitigt i familjen Hellströms hushåll. Tupparna, som Axel slaktar själv, hamnar i frysen och blir bland annat till vaktelgryta. Han gillar att fiska och jaga, vilket han gör tillsammans med pappa Erik.

– Vi jagar rådjur, kanin och hare. Jag har jägarexamen, men eftersom jag är 16 år och inte har vapenlicens så jagar jag tillsammans med pappa som medjägare.

I familjen finns även mamma Pernilla och storsyster Trixie som alla är mycket förtjusta i Axels vakteluppfödning. För äggen de ger är inte bara vackra att se på, de räknas som rena delikatesser och enligt olika uppgifter på nätet så är de mycket näringsrika på grund av den höga andelen äggula. Flera gotländska restauranger köper Axels vaktelägg och en av dem hade precis det namnet på menyn: Axels vaktelägg.

– En vaktel lägger i genomsnitt 1,2 ägg per dygn och jag får cirka 30 ägg per dag, under hela året, berättar Axel.

Vaktlarna är tåliga mot kyla, men i utomhusburen finns givetvis gott om skydd mot regn och blåst. Buren är rejält nätad som skydd mot rovdjur och inte minst för att vaktlarna, som är ursprungligen är en vild fågelart, inte ska flyga iväg. De är svåra att få tama, men när vi öppnar buren är det tydligt att de är vana vid Axels närvaro och verkar inte bli stressade av vårt besök.

Antalet vakteluppfödare på Gotland uppgår till cirka en handfull, enligt vad Axel erfar, men han har många kompisar som blivit sugna på att skaffa egna vaktlar.

– Jag har hockeykompisar som brukar hjälpa mig när jag fixar med buren och många av dem vill också ha vaktlar, säger Axel och ler stort.

Vaktlar är relativt lättskötta hönsfåglar och tål, som sagt, den gotländska väderleken väl även om de givetvis måste ha ordenligt skydd och tak över huvudet. Vintertid har Axel värmelampa och ett litet värmeelement finns installerat i burens reden. Vaktlarna utfodras med fjäderfäfoder, men gillar även grönsaker och olika örter.

Med gångavstånd ner till stranden i Ljugarn kan Axel smidigt hämta hem sand som vaktlarna behöver för att kunna sandbada och picka i sig snäckskal. Nu väntar en utbyggnad av buren eftersom besättningen ska utökas.

Axel säljer inte bara vakteläggen vidare , familjen är även självförsörjande på ägg och de har lärt sig att "räkna om" hur många vaktelägg som går åt för att motsvara ett hönsägg. På ett hönsägg går det fyra vaktelägg, förklarar Axels mamma Pernilla. När det gäller koktiden råder det lite delade meningar hos familjen Hellström. Med glimten i ögat retar Axel sina föräldrar för att de har alldeles för kort koktid, den perfekta tiden är två minuter enligt honom, men så gillar han också ägg som har fast gula. För att knäcka ett rått vaktelägg krävs en speciell vakteläggssax eftersom hinnan under skalet är segare än på ett hönsägg.

– Alla som smakat dem säger att de är godare än vanliga ägg! Själv tycker jag egentligen inte om ägg, men vaktelägg gillar jag, säger Axel och öppnar en av de specialbeställda äggkartongerna i papper. Den ser ut som en äggkartong i miniatyr och inuti ligger sex små, brunspräckliga ägg med en gulgrön bottenfärg. Inte ett ägg är det andra likt och det är inte svårt att förstå att de vackra äggen räknas som rena delikatessen.

Japansk vaktel

Japansk vaktel (Coturnix japonica) tillhör familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar och klassas som egen art sedan 1983. I det vilda är arten hotad och finns huvudsakligen i östra Asien och Ryssland. I det vilda lever fågeln på gräsmarker och gillar att gömma sig i tät vegetation. Äggen ruvas under cirka 17 dagar. Den tama formen av japansk vaktel har hållits i Japan under minst 1000 år. Sedan 1940-talet finns den tama japanska vakteln över hela världen. Det finns inga direkta raser, utan vaktlarna klassas i viktklasser vilka har olika, mer eller mindre, etablerade namn. De tyngre vaktlarna hålls även som köttfåglar då en vaktel kan väga upp till 300 gram.

Vaktelägg anses som en delikatess och väger cirka 10-15 gram. Näringsvärdet hos vaktelägg påminner om hönsägg, men vakteläggen är mer näringstäta framförallt på grund av att gulan är en större del av äggets totala vikt.

Källa: wikipedia.org

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!