– Det här är så roligt för studien visar att gotländskt kärnvirke verkligen har helt unika egenskaper. Det har man ju hävdat länge, men nu har vi papper på det! säger en glad Jan Ekdahl, virkesområdeschef på Mellanskog.
Under hösten har Rise, tidigare Statens provningsanstalt, analyserat de provstockar som Jan Ekdahl tillsammans med Lars Olsson, ordförande för Gotländskt kärnvirke AB, hämtat i skogen. Analyserna är en delaktivitet i projektet ”Ny industriell utveckling - Hållbara Gotland” och heter ”Branschutveckling gotländskt kärnvirke”. Projektet finansieras av de så kallade ”Peter Larsson-pengarna” som är en statlig kompensation för uteblivna jobb inom kalkindustrin när Ojnareskogen blev Natura 2000-områden och nya kalkbrott stoppades.
– Vi har hämtat stockar från olika platser på Gotland som har hög och låg bonitet. Från stockarna har man sågat ut provtrissor från olika delar av stocken: från roten, på 1,3 meter och från toppen på cirka fyra meter. Vi ville se om virket skiljer sig åt beroende på var på stocken man tar virket, men det visade sig inte ha så stora skillnader, berättar Jan Ekdahl.
Han förklarar att två fullastade lastpallar skickades till Rise som med andra ord har haft gott om material att studera. Från stockarna har därefter smala provstickor sågats ut, likt glasspinnar, vilka sedan har analyserats. Därefter har värdena lagts in i en databas som gör att man kan jämföra dem med prover från hela landet.
– Resultatet har visat det vi anat länge, nämligen att gotländskt kärnvirke är tyngre och har högre densitet. Det har en annan fördelning på cellnivå och har fler extraktiva ämnen som pinosylviner och hartser. Det vill säga ämnen som gör virket mer rötbeständigt, säger Jan Ekdahl som tycker att det är roligt att man nu kan bevisa, svart på vitt, det som man länge misstänkt. Nu väntar en ny utmaning och det är att ”träffa rätt i produktframtagning” som Jan Ekdahl uttrycker det.
– Nu samarbetar vi med Gotlandsflis, som har en nyckelroll i förädlingen. Kan vi förädla virket här på ön så har vi en win-win-situation som både gagnar skogsägarna och sågen.
Undersökningen har även, något förvånande, visat att det bästa virket inte kommer från äldre träd.
– Nej, det hör inte ihop med ålder. Faktum är att det bästa resultatet kom från ett relativt ungt träd. Nu är frågan hur man skapar den typen av träd. Vi måste dessutom hitta en praktisk metod för att hitta virket.
Lösningen är själva hanteringen på sågverket, menar Jan Ekdahl. Det är på sågen man med mätredskap kan känna av vilka stockar som har de goda egenskaperna.
– Det är på sågverket som man kan analysera plankorna och sålla ut dem. Du kan inte se det med blotta ögat, men vad vet jag, man kanske kan lära sig.
Någon riktig förklaring till varför gotländskt virke sticker ut jämfört med övriga landet, har man inte ännu.
– Vi tror att det mycket beror på väder och vind. Att träden stressas på något vis, det är en teori som figurerar. Det finns inte heller något som tyder på att det är någon speciell växtplats som avgör virkeskvalitén, som att träden växer på södra eller norra Gotland, vid kusten eller inlandet. Man måste helt enkelt såga upp trädet först för att se, så det finns mycket kvar att göra för att få svar på vad det är som gör att virket är så bra, säger Jan Ekdahl bestämt.