Att satsa på lokal utveckling på landsbygden genom bolag som drivs utan vinstintresse, så kallade non-profitbolag, har blivit allt vanligare enligt Annelie Söderström, Leader Gotland. Inom andra regioner i Leader tittar man på Gotland som modell. Leader på Gotland har bidragit med knappt 7,8 miljoner kronor till de så kallade utvecklingsbolagen de senaste sju åren.
Inräknat motprestationen på 45 000 ideella arbetstimmar innebär det en summa på närmare 15,4 miljoner kronor. Utvecklingsbolagen innebär jobb och utveckling som är betydande för Gotland, enligt Annelie Söderström.
Sudret först
Först var Heligholm utveckling AB som bildades 2002 med målet att köpa prästgården i Vamlingbo och att utveckla näringslivet på Sudret.
I dag har bolaget 400 aktieägare, som totalt har satsat 3,6 miljoner i kapital under åren. Nio av tio bor på Sudret, hela året eller del av året. Vinsten har varit bygdeutveckling i stället för aktieutdelning.
– Jag trodde aldrig att så många skulle ta bollen, men det har visat sig vara ett lyckat koncept, säger Jan Larsson, ordförande Heligholm utveckling AB.
Prästgården har blivit en attraktion som tillsammans med Naturum drar besökare till Sudret. Sommartid innebär det ett 20-tal jobb och tre personer är anställda på årsbasis.
Enligt Jan Larsson är den viktigaste skälet till att starta ett bolag för att driva utvecklingen på landsbygden att det blir lättare att agera och att kommunicera med näringsliv.
Ligger i framkant
Kristina Olsson som är ordförande för rådgivande Gubis, Gotländska utvecklingsbolag i samverkan, får många förfrågningar om bolag som modell för att genomföra satsningar.
– Intresset är stort och vi får ofta påringningar då folk undrar hur vi gjort.
Non-profitbolagen som jobbar med näringslivets utveckling på landsbygden har också väckt intresse nationellt. Bland annat studerar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, resultatet av bolagen.
– Vi ses som en region som ligger i framkant, säger Kristina Olsson.
Plats för fler
Kristina Olsson är också ordförande för Virudden Utveckling AB i När. Bolaget bildades 2008 eftersom det var en förutsättning för att köpa in gamla skolan. I dag har de 105 aktieägare. Gamla skolan har blivit en samlingspunkt för föreningsliv, nio företag hyr in sig och femton personer jobbar i huset.
– Det har blivit mycket bättre än vad vi trodde, säger Kristina Olsson.
På Gotland finns det just nu sju non-profitbolag som jobbar med lansbygdsutveckling.
Kristina Olsson tror att det fortfarande finns plats för fler.
– Men man måste ha viljan, entusiasmen och tiden. Det här är inte lättare än att driva en förening, och det handlar fortfarande om ideellt arbete där man inte tjänar pengar.
magdalena.olsson@gotlandsmedia.se