Dyrt löv ger mer än långsamt barr
Lövskogsplantor är upp till fem gånger dyrare än tallplantor.- Men en hybridasp kan ge samma volym på trettiofem år som en tall gör på hundra, säger Ingvar Hansson på länsstyrelsen.
Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
För dem har länsstyrelsen valt att försöka få de gotländska skogsägarna att odla mer lövträd.
- Vi har valt att satsa på hybridasp, balsampoppel, hybridlärk och löv i all-mänhet, som björk och al, säger Ingvar Hansson, skogskonsulent på länsstyrelsen.
- Ambitionen är att öka andelen lövträd i skogarna från åtta procent till runt tjugo.
Varför det?
- Det är bra att blanda olika trädslag. Och så är det kortare omloppstid på en del lövträd. Man får samma volym av en hybridasp efter trettiofem år som man får av en tall efter hundra.
Vad kan man använda lövträden till?
- Asp kan användas till bastupaneler och tändstickor. Men det är en av knäckfrågorna. I Sverige är det i dag för små volymer för att det ska vara lönsamt. Den fina björken som finns i dag till möbelvirke kommer oftast från Finland.
- Men får vi bara fram mer löv så kan det bli en marknad, tror Ingvar Hansson.
Är det många som planterar löv i dag?
- Inte så många. Det är ganska dyra plantor. En tallplanta kostar två kronor, björk ligger på fyra och femtio och hybriderna kan kosta upp mot tio kronor. Men den korta omloppstiden gör det lönsamt ändå, och när till exempel hybridaspen avverkas kommer det tusentals rotskott, så man behöver bara plantera en gång.
Finns det några nackdelar?
- Löv är mer skötselintensivt. Och man kan inte ha löv på vilken mark som helst. Visserligen klarar den sig på dålig mark men det växer inte bra. Man kan jämföra med gran, det ska vara kraftig näringsrik mark med mycket vatten. Det finns ganska få sådana marker på Gotland.
Kan man göra pellets av löv?
- Nja, pellets gör man mest av sågspån. Däremot kan man tänka sig att använda löv som flis i fjärrvärmeverk, säger Ingvar Hansson.
Så jobbar vi med nyheter