Företagsstöd ger effekt
Såväl sysselsättningen som omsättningen ökar i högre grad i de gotländska småföretag som beviljats företagsstöd än i övriga. Sysselsättningen ökar dessutom även i företag som inte självt fått stöd men som har ett nära samarbete med ett sådant. En nackdel med stödet är att det tenderar att gå till redan starka företag och att det för tio procent medfört en konkurrensfördel.Det visar ett examensarbete som två studenter vid Högskolan genomfört. 217 gotländska företag som beviljats stöd har medverkat i undersökningen.
Det är ekonomistudenterna Michael Kostur och Hans Närhi som under sex månader arbetat med enkätundersökningen och sammanställt materialet, tillika deras C-uppsats. Och Carl-Johan Löwenberg konstaterar att den fått betyget "väl godkänd".
Det företagsstöd det handlar om är det som Gotlands kommuns övertog ansvaret för 1997 i samband med regionala utvecklingsenhetens tillkomst. Företaget lämnar in en ansökan med en beskrivning över vad man vill åstadkomma.
C-J Löwenberg:
- Vi kan ge 25 procent så om en maskin kostar 100 000 kr kan vi betala 25 000. Men det ska vara offensiva satsningar, vi ger inte stöd bara för att någon vill köpa en ny svarv. Företagsstödet förväntas ge en tillväxt men den absolut viktigaste drivkraften är företagarna själva, de är motorn.
- Det går inte att säga att företagen har växt på grund av företagsstödet men det har hjälpt till, analyserar Michael Kostur. Det har betydelse men är inte avgörande.
Det handlar om statliga pengar och maxbeloppet som ett företag kan få är 800 000 kr under en treårsperiod, då skall således totalinvesteringen vara 3,2 mkr. 60-70 företag på ön söker per år och avslagsprocenten är 50, det vill säga hälften av ansökningarna beviljas. Det årliga beloppet handlar om 6-7 mkr.
Undantagna från detta stöd är jordbruks- och fiskeföretag som har egna stödformer samt transportverksamhet. Det studeras också ur konkurrenssynpunkt så en enskild Visbyaffär kan inte få detta stöd medan däremot exempelvis en lanthandel. Turistanläggningar är en stor stödmottagare i dagsläget.
300 gotländska företag har mottagit denna form av företagsstöd. 217 är således med i undersökningen. Bortfallet beror på faktorer som att företag flyttat, bytt namn och ett antal har som vanligt inte besvarat enkäten.
Fler arbetstillfällen
Antalet arbetstillfällen som tillkom tack vare företagsstödet var följande: 13 procent av företagen anställde fyra eller fler, 11 procent tre, 18 procent två och 34 procent noll.
- Men, påpekar Michael Kostur, där siffran för nyanställda är noll kan stödet ha bidragit till att behålla anställda.
Intressant är också att 32 procent uppger att det företagsstöd de erhållit bidragti till arbetstillfällen hos andra företag.
- De har koll på varandra. Det kan handla om kluster inom ett område, det kan se ut som ett företag men de är skilda. Man hjälper varann, lite av en gotländsk Gnosjöanda.
Den relativa förändringen i sysselsättning och omsättning hos de undersökta företagen perioden 1997-2004 uppgick till en femtonrpocentig tillväxt i omsättning och åtta procent i sysselsättning.
- Omsättning behövs för att skapa sysselsättning, konstaterare Michael Kostur.
Tidsbrist hämmar
Duon har också undersökt vad företagen anger som största hinder för tillväxten. Brist på egen tid, anges som främsta orsak.
- Det är ett internt hinder som företaget självt kan lösa.
Om nu företagsstödet har positiva effekter, borde då inte fler än 50 procent av ansökningarna beviljas.
Carl-Johan Löwenberg:
- Då måste man göra en kartläggning av de företag som inte erhöll stöd för att se vad det haft för effekt.
Företagsstödet är förstås inte heller enbart positivt.
Undersökningen visar nämligen också att det är osäkert om alla småföretag som fått företagsstöd egentligen behövt det eftersom 56 procent hade genomfört sin investering även utan stöd. Men 60 procent framhåller att den varit mindre omfattande utan stödet.
Konkurrensfördel
Andra negativa effekter är att nio procent anser att de fått en konkurrensfördel och att 20 procent förändrat sitt mål.
- Om de samhällsekonomiska kostnaderna är för höga finns det en risk att kommunen inte uppnår sitt huvudsyfte med att främja investeringar som skapar ekonomisk tillväxt för hela Gotland utan endast hos de småföretag som erhållit företagsstöd.
- Delvis ligger problemet i att endast företag med bra förutsättningar för tillväxt får sina företagsstödsansökningar beviljade. Det har effekten att redan etablerade småföretag blir ännu starkare på bekostnad av andra småföretag som inte har lika bra förutsättningar, analyserar Kostur/Närhi.
Som alternativ föreslår de att kommunen skulle söka upp småföretag som inte har ambitionen att växa och med dålig lönsamhet.
- Idén är att detta skall vara ett alternativ till att nå den grupp småföretag som har dåliga förutsättningar att växa.
Så jobbar vi med nyheter