Håkan Westberg, som sedan många år arbetar vid Lantmännen Maskin AB, berättar att vart tionde år halveras antalet gotländska mjölkbönder. I dag, 2014, finns det runt 220 mjölkbönder på Gotland och om statistiken följer det mönster som varit i över fyrtio år, så innebär det att om tio år finns det kvar 110. Att vara lantbrukare innebär att arbeta i en bransch med stenhård konkurrens där man inte bara konkurrerar med gotländska och svenska bönder utan även med övriga världen. Det är tufft och det blir allt färre gårdar och de gårdar som är kvar blir större och större.
– Priset på limpan och fläsket har aldrig varit så lågt som i dag, säger Håkan Westberg en aning bekymrat.
Ändå tror han på det gotländska lantbruket och att framtiden stavas rationalisering och utveckling. För trots jordbrukets förändring så minskar inte själva jordbruksarealen på Gotland, den ökar faktiskt, om än lite långsamt, enligt Håkan Westberg.
– Det är ett friskhetstecken, säger han och beskriver de gotländska bönderna som framåt.
Lantbruket av i dag är något av en industri, det handlar inte bara om att räkna kronor utan man är nere på komman och ören. Det finns inte plats att vara något annat än otroligt professionell och att dra i alla strån för att vara kvar.
Kombimaskiner
På 1980-talet kom kombimaskinerna, berättar Håkan Westberg. Maskiner som kunde lägga ut både gödning och utsäde på samma gång. I dag lägger maskinerna inte bara ut gödningen och sår. De gör även tillpackningen och luckrar upp jorden. Dagens såmaskinen, som kräver en kraftigare konstruktion eftersom de går fortare, behöver en stor traktor, förut var det tvärtom. Såmaskinerna av i dag rymmer mer än fyra kubikmeter utsäde och gödning. Till exempel anses en växtskyddsspruta vara 7 gånger mer effektiv än vad den var för 20 år sedan.
År 2000 gick en traktor cirka 400 timmar per år, i dag går den i snitt runt 800 timmar per år. Dessutom använder man färre traktorer, helt enkelt för att de är mer effektiva. I början av 1980-talet såldes runt 200 nya traktorer på Gotland, enligt Håkan Westberg. I dag med maskiner som blir allt större och färre, men som klarar mer arbete och kräver färre personal, beräknas nytraktorförsäljningen hamna runt 60-75 traktorer per år.
Hästkrafter
Sedan var det det där med hästkrafter. 2014 ligger den största traktorn på Gotland på cirka 395 hästkrafter och kostar runt 2,5 miljoner kronor, det att ses mot en "normal" traktor på runt 200 hästkrafter.
– I det stora hela så gör det inte så mycket för lantbrukaren om maskinen är lite dyrare eftersom den många gånger körs i upp till tre skift, det vill säga uppåt 2 000 timmar per år men så förbrukas maskinerna snabbare på grund av detta, säger Håkan Westberg och fortsätter:
– Jag tror att man snart inte kan ha så mycket större maskiner. Markerna tål det inte. Det som händer istället är att tekniken kommer att bli effektivare genom datorer och elektronik, säger Håkan Westberg och exemplifierar genom att beskriva hur många som i dag tar hjälp av GPS-teknik vid styrningen av sin traktor vilket, bland annat, ger minskad överlappning bakom traktorn och minskade diesel- och personalkostnader.
Håkan Westberg tror bestämt att framöver kommer vi med största sannoliket att se en helt ny typ av maskiner.
–I framtiden tror jag att man kommer att få se mindre, bränslesnålare och billigare traktorer och plogar på de gotländska fälten. Utan förare.