Per Henell är byggnadsinspektör på Region Gotland och han ger rådet att tänka efter före om man vill jämna en byggnad med marken. Det kan nämligen bli väldigt dyrt om man inte river i enlighet med plan- och bygglagstiftningen plus att det gäller att göra det på rätt sätt för att skona miljön.
– I mångas ögon är det mest intressanta det nya som man ska uppföra efter man rivit en byggnad, om man ska bygga nytt. Så när vi pratar med folk så säger de ofta att "nä, det är bara lite plåt och trä" om det som ska rivas, men det är faktiskt ganska mycket i ett hus som kan vara farligt avfall, säger Per Henell och betonar att det är just det som han gärna vill framföra tydligt. Miljöaspekten. Dessutom förklarar han att det kan bli en dyrbar, ja, rent av en mycket dyr, historia om man inte gör på rätt sätt.
– Det är höga sanktioner om du river ett hus som kräver att du ska ha ett rivningslov samt startbesked, säger Per Henell.
Hur höga sanktionerna blir beror på flera faktorer förklarar Per Henell. Det handlar bland annat om hur många kvadratmeter huset är på och vill man veta kan man gå in på Boverkets hemsida, där det finns en kalkylator för beräkningar av sanktionsavgifter.
– Där kan man fejka ett ärende och se vad det kostar om man gör fel.
Totalt rivs i runda slängar 20-30 hus på Gotland varje år. Det vill säga huvudbyggnader såväl inom som utom planlagt område, enligt uppskattningar av Per Henell efter att ha rådfrågat kollegor på byggnadsnämnden. Det är siffror som givetvis kan variera från år till år.
Enkelt uttryckt går det till så här om du vill riva ett hus: Om den byggnad du vill ta bort är placerad utom planlagt område, vilket de flesta områden på den gotländska landsbygden är, så behöver du bara göra en anmälan hos byggnadsnämnden om det rör sig om en huvudbyggnad.
–Har du ett utedass på landet i trä så är det bara att riva det, säger Per Henell.
Har du däremot en byggnad, oavsett typ, som ska rivas inom planlagt område så är det rivningslovspliktigt.
Att riva en byggnad som kräver tillstånd innebär inte bara att man meddelar byggnadsnämnden, man ska dessutom skicka in ritningar och eventuellt fotografier samt meddela vissa fakta om huset. Det kan vara när huset är byggt och vilka material det kan tänkas innehålla. Man ska även utse en kontrollansvarig eftersom det måste göras en rivningsmaterialinventering. Inventeringen visar om huset exempelvis innehåller asbest eller om de gamla fönstren har en pcb-fog.
Att anlita en behörig kontrollansvarig kan innebära kostnader på uppemot 25 000 kronor beroende på hur mycket jobb det är, men det kan även bli betydligt lägre summor, enligt grova uppskattningar av Per Henell. Det beror, som sagt, på hur stor byggnad det rör sig om. Handlar det om en industribyggnad är det givetvis ett mycket omfattande inventeringsarbete som ska göras, men även ett normalstort bostadshus kan visa sig bestå av många och stora mängder miljöfarligt material.
– Ta till exempel ett garagehus. Garagedörren kanske är isolerad och i isoleringen kan det finnas freon. Kort sagt finns det mycket skräp i byggmaterial och det gäller att det hamnar rätt på återvinningen! säger Per Henell bestämt.
När man väl fått ett rivningslov så är rivningsbeslutet giltigt i fem år och man måste påbörja nedmonteringen inom två år. Fast först måste man alltså ha fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Annars kan det, som sagt, bli dyrt att jämna ett hus med marken.