I cirka två års tid har flera gotländska aktörer i branschen inventerat behovet av mekaniker och förklarat för olika utbildningsinstanser hur kritiskt läget är. Men man har även riktat en hel del kritik mot sig själva.
– Jag tror att vi, inom de olika branschorganisationerna, har skäl att vara självkritiska. Vi har inte lyft fram de här jobben. Många tror att det är tungt och skitigt, att det är ett yrke utan framtid och med låg status, säger Håkan Westberg, regionchef för Lantmännen maskin på Gotland, som vill ändra på den bilden.
– Man kan säga att marknaden är skärrad och vi kan ju inte direkt klona de mekaniker vi har. Det finns knappt några mekaniker att få tag i, i hela landet, säger en bekymrad Håkan Westberg.
Han berättar att han fått signaler om att det behövs runt 5 000 mekaniker, tekniker och chaufförer av tunga fordon i hela landet. Anledningen till den stora bristen är att det är få mekaniker som nyutexamineras, att det är stora pensionavgångar och en stor rörlighet i branschen.
– I dag är det här ett jobb som är tekniskt avancerat. Det är ett bra jobb med nya utmaningar varje dag. Problemet är att vi aldrig gått ut och sagt det, säger Håkan Westberg och fortsätter:
– I min värld är det skapligt betalt. Jag är i och för sig partisk eftersom jag är arbetsgivare, men det är även goda utvecklingsmöjligheter och jobbet är roligt. Det måste väl vara värt något?
Håkan Westberg berättar att det gjorts en inventering av mekaniker och att det för två år sedan fanns runt 54 personer på Gotland inom just deras kompetensbehov, det vill säga entreprenadmaskiner och lantbruksmaskiner. Generationsskiften samt ändrade attityder när det gäller jobb gör att bristen vuxit ytterligare.
– I dag är man inte beredd att lägga hela sitt liv på en enda arbetsplats utan man har en högre rörlighet.
På Wisbygymnasiets fordons- och transportprogram finns det i dag två inriktningar: personbil och transport. Den sistnämnda läggs dock ner vårterminen 2018 och det är flera år sedan gymnasiet producerade teknikkunniga avgångselever inom tunga fordon. Peter Lerman, rektor för Wisbygymnasiet, är väl medveten om den bristen på mekaniker.
– Det är jag i allra högsta grad!
Han berättar att man är i uppstarten av en testutbildning för vuxna tillsammans med Kompetenscentrum Gotland och kort efter intervjun kommer plötsligt ett besked från Kompetenscentrum, det vill säga forna Komvux, att utbildningen blir av. En introduktionskurs i fordonsteknik drar igång på kvällstid under denna höst på Wisbygymnasiet (se artikel intill). Ett efterlängtat besked för en bransch som skriker efter experter som kan laga allt från grävmaskiner och traktorer till skördetröskor och maskiner som går off-road.
– Jag tror att behovet av mekaniker kring tunga fordon förstärks ytterligare av att vi nu även fått en högre militär aktivitet, säger Peter Lerman.
Björn Cedergren, delägare vid Cedergrens mekaniska, intygar även han att behovet av mekaniker är stort. I dag har de totalt tio anställda mekaniker, men är runt två man kort, som han beskriver det. Han betonar dock att det här är ett jobb som det krävs tid för att lära sig och att det bitvis är tufft.
– Det tar lång tid att utbilda sig. Det kanske tar fem år innan man är helt inne i jobbet även om man jobbat i en liknande bransch tidigare. Visst krävs det att man kan datasidan, men man måste även förstå hur grejerna är uppbyggda. Det är ju axlar som snurrar och pumpar som surrar, säger han.
Peter Lindström, vd för Visby tunga fordon (som byter ägare och blir Be-Ge lastbilar efter årsskiftet), håller med Håkan Westberg om att branschen har en del i mekanikerbristen.
– Vi måste popularisera yrket att jobba med tunga fordon. Jobbet har utvecklats och det handlar i dag en hel del om felsökning med datorer, mycket programmering och det borde locka yngre generationer. Det är vårt kall, vår mission, att få ut att chaufförer och mekaniker behövs, annars kommer de här näringarna att få det tufft!