– Just nu är det en ostadig period vi kommit in i jämfört med för några veckor sedan. Den 1-2 september kom ju nederbörd och det regnade en tid, så vi får se hur utvecklingen blivit framöver när det gäller vallfoder, säger hon.
Dock ser det lite olika ut beroende på om det rör fastmark eller myrmark. Enligt de uppgifter Anna Törnfelt fått så har en del lantbrukare kunnat ta en andraskörd i juli på myrmarkerna, eftersom de håller med mer vatten.
– Men det blev inga stora skördar och när det gäller fastmark så kunde de som var väldigt tidigt ute ta lite skörd i början på juli. Det är lite olika beroende på var man varit på ön så det går inte att säga något generellt.
Vad jag förstår så är södra Gotland ganska tungt drabbat i år?
– Jo, och de fick ju strategiskt nog regn i fjol, precis när växterna behövde vatten. Så de hade inte sådan foderbrist som man hade på norra Gotland förra året, men i år blev det tvärtom. De på norr har fått ganska bra skördar och har också kunnat ta skörd nu och haft bete till djuren, medan på Östergarnslandet och hela Storsudret har det varit helt torrt. Det har även varit torrt på västra sidan, som Fröjel och Eksta. Det är lite olika hur vädret har slagit om man fått något regn eller inte.
Vad säger dina kollegor om situationen?
– En del säger att de inte har mer foder nu. Betet är slut och mjölkande kor har stort behov av foder. Man måste ge ensilage sommartid när betet ger för lite mat för annars tappar man mjölkavkastning. De säger att de har tagit en del av fodret, eftersom det var slut i våras, och att det då var flera frostnätter så man fick fortsätta med vinterutfodringen.
Anna Törnfelt menar att det blev en dålig start i våras eftersom regnet inte kom förrän under den senare delen av maj.
– Då hade vi haft torrt hela april så det var ju en dålig start direkt eftersom när man började skörda förstaskörden, i slutet av maj och början av juni, fick man fodra av det direkt. Det fanns ett hopp om att det skulle bli bättre senare. men det har det ju inte blivit.
Enligt Anna har många lantbrukare nu räknat igenom sina foderlager, men en del har inte gjort det ännu utan väntar på majskörden i oktober.
– Många säger att de klarar sig bara fram till ungefär januari som det ser ut nu.
Vad önskar du ska ske den närmaste tiden?
– Jag önskar att det regnar, men inte ihållande som hösten 2017. Jag hoppas dessutom på varma dagar på mellan 15-20 plusgrader dagtid och inga frostnätter, säger hon bestämt.
På ”önskelistan” finns även en förhoppning om ytterligare regn, men då efter att man skördat klart. Det för att bygga upp grundvattennivån. De råd Anna Törnfelt ger är att man bör räkna igenom hur många ton ensilage man fått tag på och hur mycket halm man skördat eller köpt in.
– Det har varit gott om halm eftersom spannmålsskörden blev normal, ja till och med lite bättre på vissa håll.
På spannmålssidan är det dock lantbrukare som sagt att ”tänk om jag visste att det var sådan brist på foder på Storsudret då hade jag inte rivit min halm”.
På sina håll förekommer ammoniakbehandling av halmen, enligt Anna, så att den kan utfodras till dikor, sinkor och äldre kvigor
– Man tillför ammoniak som höjer protein- och energivärdet i halmen, vilket gör fibern mer lättsmält.
Trots det tuffa läget ser Anna Törnfelt försiktigt positivt på situationen, i varje fall om vädergudarna står oss bi.
– Nu börjar det grönska på och då kan man i varje fall ha bete till de djur som inte är högproducerande och spara lite på vinterutfodringen, säger hon och fortsätter:
– Sedan pratar vi om att man redan nu ska se över foderstaterna och kanske lägga in lite grovfoderersättare, men det innebär givetvis en kostnad mot att man har eget foder. Det är bra att göra en inventering och planering och sedan prata med kreditgivare så att man ser att man har en plan.