Varnar för att den gotländska skogen sinar

Allt fler gotländska kalhyggen förblir oplanterade trots att det enligt Skogsvårdslagen ska ske senast tre år efter slutavverkningen.–När den gamla skogen har huggits ned måste man tänka på att det kommer en ny generation som också ska ha något, säger en bekymrad Gunnar Kotz, skogsinspektor vid skogsägarföreningen Mellanskog på södra Gotland.

Foto: Eva HC Nyström

Ekonomi, näringsliv & finans2016-05-17 09:35

Gunnar Kotz har själv noterat ute i terrängen att många hyggen förblir oplanterade trots att så skall ske enligt lag. Om skogsägaren inte nyplanterar utgår ett vite. Det är under de senaste åren som återplanteringen minskat, berättar Gunnar Kotz. Skälen, tror han, är såväl ekonomiska som moraliska. Han tror att en del lantbrukare avverkar sin skog när de har det tufft ekonomiskt och när det sedan är dags för återplantering har man helt enkelt inte råd.

–Jag har jobbat tjugofem år med detta, men det är de sista tre åren som det har blivit tydligt att det blir mindre och mindre återplanteringar. Det är rätt stora hyggen som står oplanterade på Gotland.

Gunnar Kotz tror att problemet även är att vissa skogsägare har svårt att se skogsbruket i ett längre perspektiv.

–Om du inte sår på dina åkrar under ett år så gör det inte så mycket. Det kan du göra nästa år, men när det gäller skogen så gör man ju det för sin barnbarn och kanske inte ser nyttan i framtiden.

Om skogsbestånden på Gotland sinar på sikt kan det i sin tur, bland annat, resultera i allt färre arbetstillfällen inom skogsbruket förutom förändringar i landskapsbilden och det ekologiska systemet.

Enligt lag skall varje skogsägare återplantera skog på sin slutavverkade mark.

–På Gotland rekommenderar man tre års hyggesvila och det beror på snytbaggen. Den lockas till hyggena av doften från de nyligen avverkade stubbarna, sedan lägger de sina ägg i dem och de nykläckta snytbaggar äter upp barken om man planterat nya plantor, men efter tre år är de borta, förklarar Gunnar Kotz.

Skogstyrelsen är den myndighet som ska se till att återplanteringskravet efterlevs.

–Jag är lite kritisk mot dem, de måste lägga ner mer tid på att så görs! säger Gunnar Kotz bestämt.

Mellanskog har i dag cirka 1 100 medlemmar av totalt cirka 2 400 skogsfastigheter. Efter slutavverkningar anlitar cirka 1/3 av medlemmarna Mellanskog för att få hjälp med återplanteringen, cirka 2/3 av medlemmarna gör det själva. De skogsfastighetsägare som avverkat skog och som inte tillhör Mellanskog får även de påminnelser när Mellanskog upptäcker att det inte skett någon återplantering efter tre år.

–Vi ser oplanterade hyggen när vi är ute i terrängen och tar kontakt, oavsett om det våra medlemmar eller ej.

Vad skulle du vilja säga till den skogsägare som väljer att inte plantera ny skog på ett kalhygge?

–Jag skulle säga att när man övertagit något från sina förfäder så ska man även se till att man lämnar något efter sig. Man ska absolut plantera!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!