Viktigt stöd till jordbruket i stöpsleven

Framtiden för EU:s jordbruksstöd väntas bli en stor fråga i höst. ”Om det försvinner blir det spiken i kistan”, befarar Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland.

Anna Törnfelt följer diskussionerna om gårdsstödets framtid.

Anna Törnfelt följer diskussionerna om gårdsstödets framtid.

Foto: Cecilia Thomsson

EKONOMI2017-09-12 11:00

En av poängerna med Europeiska unionens jordbrukspolitik är att stötta lantbrukare, så att de kan producera mat till rimliga priser.

Vid halvårsskiftet övertog Estland EU:s ordförandeklubba från Malta. I förra veckan samlades EU:s jordbruksministrar i Tallinn för ett informellt möte om jordbruksstöden och hantering av risker inom produktionen, kopplade till exempelvis handelspolitik eller klimat.

Det är Estland som valt att ta upp den känsliga frågan om bland annat en mer rättvis fördelning av EU:s jordbruksbudgetmedel mellan unionens äldre och nyare medlemmar. Om delar av gårdsstöden och övriga direktstöd byts mot nya instrument för riskhantering kan utjämningen snabbas på, skriver tidningen Land Lantbruk.

– Den programperiod vi är inne i nu pågår till 2020 och är i praktiken en nedtrappning av gårdsstödet. För Gotland har det ännu inte inneburit så stor skillnad, men i Skåne har det slagit hårdare med sänkt arealstöd, säger Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland, till GT.

En förändring av jordbruksstöden brådskar. Under 2019 väntas Storbritannien lämna EU, vilket kommer att leda till ett stort hål i EU-budgeten.

Den svenska regeringen uppgav i vintras att den helst ser en omprioritering bort från marknadsåtgärder och stöd, mot en större fokus på landsbygdsprogrammet.

– Som lantbrukare vill man naturligtvis hellre ha betalt för sina produkter än att vara beroende av olika stöd, men problemet är att aktörerna Ica, Axfood och Coop har närmast monopol på marknaden och pressar priserna mot producenterna.

Nu hotar stora förändringar av jordbruksstödet.

– Framtida satsningar inom jordbruket kan hämmas. Efter gris- och mjölkkriserna blir det här i så fall spiken i kistan, säger Anna Törnfelt, som representerar en organisation med 3 500 medlemmar på Gotland och närmare 150 000 i riket.

– Det de flesta vill är att gårdsstödet finns kvar, men att det kommer i tid, vilket det inte gjort de senaste två åren.

För 2016 sattes 7,6 miljarder kronor av för gårdsstöd, ur EU:s jordbruksfonder. Landsbygdsutvecklingen stöttades med 2,2 miljarder kronor.

Debatten om hur jordbruksstöden ska utformas efter 2020 väntas bli intensivare under hösten. I slutet av året lägger EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan fram ett första förslag, uppger Land Lantbruk.

EU:s jordbrukspolitik

Ett av syftena med EU:s jordbrukspolitik är att bönderna i EU-länderna ska kunna producera mat till rimliga priser. Den gemensamma jordbrukspolitiken fanns med redan när dåvarande EG bildades.

Efter det andra världskriget drabbades Europa av matbrist, och en stor del av befolkningen var lantbrukare.

Jordbrukspolitiken står i dag för ungefär 40 procent av EU:s budget, och innehåller två delar: direktstöd till bönder (i Sverige kallat gårdsstöd) och landsbygdsutveckling som bland annat ska uppmuntra till nya företag på landsbygden.

Jordbrukspolitikens andel av EU-budgeten har minskat sedan 1980-talet, men flera länder, som Sverige, vill fortsätta minska andelen. Andra länder, som Frankrike, vill behålla nuvarande nivå.

Källa: EU-upplysningen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!