Till grund för förslagen ligger bland annat svårigheten att rekrytera utbildad personal och högre kostnader för många mindre enheter som inte klarar sig utan extra stöd samt problem med att erbjuda en likvärdig skola.
– Vår bedömning är att större enheter minskar kostnaderna men framför allt ger förutsättningar till högre kvalitet i verksamheten, säger utbildningsdirektör Anders Jolby.
Att ha fem högstadieskolor utanför Visby, som det krävs extra stöd på 6,9 miljoner kronor för att hålla igång, är inte hållbart anser han. Skolorna har tillsammans 550 elever. För att de ska klara sig utan extra stöd krävs cirka ytterligare 300 elever.
Förvaltningen konstaterar att det är svårt att rekrytera lärare med legitimation i vissa ämnen, specialpedagoger, personal med kompetens i svenska som andra språk och skolledare till mindre skolor. Små enheter ger inte underlag för hela tjänster och delade tjänster och arbete på flera skolor är inte attraktivt. Svårigheten att rekrytera gör att kvaliteten på undervisningen äventyras.
Några konkreta förslag på att slå samman högstadieskolorna i Fårösund och Slite eller Klintehamn och Hemse görs inte, men förvaltningen anser att alternativet är att överväga färre högstadieskolor utanför Visby.
Visby växer och när Wisbygymnasiet står klart nästa år får regionen lediga lokaler i norra Visby. Planeringen har startat för att kunna använda dessa till förskola eller skola för att slippa bygga nytt.
Förskolor bör ha minst tre avdelningar, anser förvaltningen vidare. Inriktningen är att redan nu börja avveckla förskolor som ligger för sig själva och endast har en avdelning. Ett exempel är Tingstäde där förskolan i dag har tio barn som i höst kommer att flyttas till Stenkyrka.
– Detta gäller inte mindre förskolor som ligger i anslutning till skola eller fritidshem. När Eskelhem skola i höst enbart har elever från förskoleklass till årskurs 3 och flyttar förskolan dit från bygdegården där vi i dag hyr lokaler, blir det ett utvecklingskoncept som vi vill prova, säger Anders Jolby.
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen lämnar fyra förslag på besparingar till barn- och utbildningsnämnden. Ett är att åter se över Fenomenalens verksamhet, eftersom detta science center har svårt att få ekonomin att gå ihop.
– Det behöver göras ett vägval. Antingen får man hitta sätt att ge Fenomenalen en större roll i regionens kunskaps- och informationsspridning och möjligheter till ökade intäkter, eller så får man avveckla verksam-heten, säger Anders Jolby.
Förvaltningen föreslår också att en övergripande, långsiktig strategi tas fram för förskole- och skolorganisationen. Detta för att säkra en likvärdig verksamhet.
– Vi bör bestämma var vi ska ha skolor och förskolor och då bland annat titta på större enheter, skolskjutsorganisationen och ett effektivare utnyttjande av lokaler mellan förvaltningarna. Det handlar om att säkra en ekonomiskt hållbar organisation och öka attraktionen att arbeta med utbildning, säger Anders Jolby.
En mer omfattande förändring av strukturen för skola och förskola kräver också en plan för investeringar.
Förvaltningen föreslår också, som vi tidigare har berättat, att Öja skola och Havdhem skola slås ihop och att eleverna utan problem ryms i Havdhem skola. Detta behöver dock utredas ytterligare, bland annat med tanke på den nu pågående utredningen av serviceorterna på ön, påpekar förvaltningen.
Lovfritids, som infördes på försök höstterminen 2015, ska utvärderas efter sportlovet i år. Därefter ska förvaltningen ta ställning till om verksamheten ska fortsätta eller läggas med.