Försenad slakt för lammbönder

- Utan kontrakt för slakt kommer vi sist i tur, säger Malin Tiberg i Endre.Hon är nybliven lammbonde på ön och får vänta två månader på en slakttid.

Problem. Krav på färskt lammkött, istället för fryst, ställer till problem. Som lammbonde får jag betala priset, säger Malin Tiberg.Foto: Henrik Radhe

Problem. Krav på färskt lammkött, istället för fryst, ställer till problem. Som lammbonde får jag betala priset, säger Malin Tiberg.Foto: Henrik Radhe

Foto: Henrik Radhe

endre2011-10-17 04:00

- Det är kö till lammslakt på Gotland. Vi som inte har helårskontrakt med slakteriet får köa för en slakttid, säger Malin Tiberg.

Hon är nybliven fårbonde för året med 60 tackor på gården i Endre. I augusti anmälde hon sina slaktmogna lamm till slakteriet.

- I bästa fall får jag tid nästa vecka. Då har djuren passerat idealvikten, 16-22 kilo, för slakt. Det innebär avdrag på ersättningen, förklarar hon.

Större djur med högre vikt ger mindre pengar till fårbonden. I väntan på slakt måste djuren utfodras.


Hemslakt
Malin Tiberg har pälsfår och hon summerar att ersättningen för köttet går jämnt upp med kostnaderna för fodret.

Hon har tänkt sig att sälja skinnen själv, exempelvis på marknader.

- Den enda förtjänsten man kan få är på skinnen, slår hon fast.

När det är kö till slakteriet kan hemslakt bli ett alternativ.

- Lättnader för gårdsslakt kan finnas genom projektet "Matlandet Sverige", berättar Bertil Gabrielsson på Fårö.

Han är ordförande i Sveriges fåravelsförbund och har analyserat problemet mellan tillgång och efterfrågan på lamm.

- Nästan alla lamm är färdiga för slakt på hösten och nya lammbönder får köa medan mer erfarna har skrivit kontrakt för slakttider.


Stor efterfrågan
Efterfrågan på svenskt och gotländskt lammkött är större än produktionen, med störst brist kring påsk och midsommar.

-  60 procent av lammen slaktas under 1,5 höstmånader. Konsekvensen är brist på lammkött nio månader om året.

Intresset för lammkött är ett delikat problem. Att frysa ner köttet är något som Sveriges fåravelsförbund ser över.

- Vi jobbar med frågan för att lösa underskottet på svenskt lammkött, berättar Bertil Gabrielsson.

För vanliga konsumenter kan det tyckas obegripligt varför man inte bara gör fler lamm och säljer.

Att sprida lammslakten över året är en möjlighet. Men då krävs förskjutning av den normala lamningsperioden.

- Lamning sker normalt någon månad kring april och slaktsäsongen infaller då på hösten, förklarar Bertil Gabrielsson.

Hans analys visar också att efterfrågan finns men att betalningen till lammbönderna är för låg.

- Det är en ren förlust att producera lammkött i Sverige. Importtrycket från Nya Zealand sänker priset på svenskt lammkött, säger Bertil Gabrielsson.

Konsumtionen av svenskt lammkött beräknas till 1,4 kilo per person och år.

Cirka 70 procent av lammköttet som köps i Sverige importeras från andra länder.

2010 levererade svenska lammbönder 140 000 lamm varav 26 333 var lamm från 295 bönder på Gotland.

"Matlandet Sverige" är ett projekt initierat av Jordbruksdepartementet inom ramen för Landsbygdsprogrammet.

Målet är att skapa fler jobb och tillväxt genom satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism.

(Källor: Scan och Jordbruksverket)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om