Mängder av förpackningar och tidningar lämnas varje dag till återvinning och materialet används om och om igen, till nya förpackningar, nya tidningar och andra produkter. Och gotlänningarna är bland de bästa i landet på att sortera sina hushållssopor, enligt siffror från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.
På Gotland ökar mängden sorterat avfall för i stort sett samtliga kategorier. Tidningar har minskat men av en helt annan förklaring, än att vi inte lägger pappret i rätt sorteringskärl. Enligt Sveriges miljömål ska matavfallet minska. Matsvinnet hos hushåll och i butiker ska minska med 50 procent till år 2030. Minst 40 procent ska behandlas för att bli energi. Tack vare bra källsortering på Gotland återvinns redan mer än hälften, till biogas, enligt statistik från Region Gotland.
– Vi har kommit en god bit på väg och uppfyller redan de här målen, säger Lisa Larsson, avfallsutvecklare på Region Gotland.
Men framtidens utmaningar är stora och på lång sikt kan återvinningen komma att spela en än mer viktig roll för arbetet med energiomställning. Region Gotland har en uttalad strategi att använda det sorterade matavfallet, alltså det vi slänger i det bruna sopkärlet, till biologisk utvinning som i slutändan blir till fordonsbränsle i form av biogas. Här är målet att fördubbla mängden matavfall till biogasproduktionen på Gotland, under åren 2014-2020.
Hur får då regionen ihop ekvationen – om matavfallet minskar? En utveckling som dessutom ligger helt i linje med våra miljömål.
Enligt Lisa Larsson finns det en stor nyckelfaktor i att vi blir ännu bättre på att få ner matrester och utgångna kylskåpsvaror i rätt soppåse.
– Regionens senaste plockanalyser visar att 30 procent av den totala mängden kompost hamnar i brännbart. Vi är något bättre på Gotland än riksgenomsnittet, men det är främst här som vi alla kan göra skillnad, säger Lisa Larsson.
Hon berättar att åtgärder finns. Sedan i fjol erbjuder man restauranger hämtning av sorterat matavfall.
– Det vi ser, även här, är att vi får in mindre från dem. Men allting sjunker, den totala sopmängden, vilket jag aldrig kan tycka är dåligt.
Lisa Larsson tycker att vi blir allt mer medvetna om vikten av att sortera.
– Om jag får önska så vill jag att man skrapar av tallriken bättre, i stället för att spola ner resterna i slasken, så att mesta möjliga mängd hamnar i kompostpåsen, säger hon.
Enligt organisationen Avfall Sverige måste mängden kompost öka som ett led i att säkra den svenska, egenproducerade biogasens framtid efter år 2020. Då löper den dispens ut som har gett Sverige möjlighet att ge biogasproducenterna skattebefrielse. I tillägg hotas de redan i dag av hård konkurrens från den importerade biogasen, där producenterna redan har subventioner från hemlandet och kan hålla ett lägre pris.
Det är en nationell biogasutredning på gång, på uppdrag av regeringen. Parallellt pågår ett omfattande arbete bland organisationer och branschen för att påverka EU, vars gemensamma regler påverkar hur framtidens strategier kan se ut i Sverige.
– Avfall Sverige jobbar ju mycket med att nå ut med hur vi framställer biogas. Det finns mycket fördomar ute i Europa att vi odlar fram grödor direkt till produktionen, man förstår inte att det är restprodukter som används. Vi får se vad de kommer fram till, innan dess vet vi inte och jag kan faktiskt förstå dem som inte vågar satsa på en biogasbil just nu. Utan en lösning till 2020, när dispensen löper ut, skulle till exempel Biogas Gotland gå under på bara några år. Så det börjar bli bråttom, säger Lisa Larsson.
0498-202433