Energiöverenskommelsen 2016 ligger bakom det ökande intresset att satsa på vindkraft. Den politiska uppgörelsen innebär att ytterligare 18 terawattimmar ryms inom ramen för elcertifikatsystemet. Det är ett stödsystem som gör att pengar som tas ut på alla elräkningar överförs till förnybar energi.
Enligt överenskommelsen ska certifikaten delas ut till 2030, men med den kraftiga utbyggnaden kan de vara fulltecknade redan om tre år. Branschorganet Svensk Vindenergi räknar med att leveranserna från vindkraftsel ökar med 60 procent fram till 2021. Sverige skulle därmed nå målet om 18 terawattimmar förnybar elproduktion nio år tidigare än planerat.
Gotland var länge en föregångsregion. Under 1980-talet byggde statliga Vattenfall upp försöksverksamhet på Näsudden. Nu är positionen som pionjär borta. I väntan på ett besked om den framtida energiförsörjningen har investeringarna i gotländsk vindkraft varit låga i flera år. Flera gotländska vindkraftsföretag har i stället satsat i projekt på fastlandet. Exempelvis Slitevind AB har förutom på Gotland vindkraftverk på Öland och Orust, i Skåne, samt i Ludvika, Sandviken, Bollnäs och Nordanstigs kommuner. Bolaget har även fyra vindkraftverk i Finland.
I statistiken halkar Gotland allt längre ner. 2016 var ön på tolfte plats bland länen, och när regeringen nyligen premierade kommuner som satsat på vindkraft under 2017 fick Gotland inte del av de 70 miljoner kronor som delades ut. Mariestad fick mest, 20,6 miljoner kronor.
I väntan på att kunna installera mer effekt pågår en uppgradering av befintlig vindkraft på Gotland. Öns många gamla små vindkraftverk ersätts av större. På Näsudden plockar Skålsparken AB ner flera äldre verk som ska ersättas med tre större. Ett liknande projekt förbereds i När. På stämman i april ska aktieägarna i Närvind AB besluta om att ta ner fem äldre vindkraftverk och ersätta dem med ett större.
– Det är en investering på 24-25 miljoner kronor, och vi kan kanske komma igång nästa år. Vindkraftverket är på 1,5 megawatt. Vi skulle vilja ha två megawatt, men det ryms inte inom avtalet med Geab, säger styrelseordföranden Håkan Eriksson.
Ytterligare ett exempel är uppgraderingen av vindkraftverken på Smöjen som Slitevind AB gjorde förra året. Projekten där färre nya verk ersätter fler mindre ökar inte effekten. De påverkas därför inte av Geabs (Gotlands Energi AB) beslut om att stoppa nya anslutningar av el från vindkraft och solceller för att minska risken för störningar i nätet.
I september 2016 gav Bogevind AB upp planerna på en vindkraftspark i Boge och Othem. Nu finns bara enstaka projekt som kan öka produktionen av vindkraftsel på Gotland. Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Stockholm slutspurtar med den ansökan om att få sätta upp 17 vindkraftverk i Hangvar, Lärbro, Othem och Boge som Forsviden Vind AB lämnade in 2015.
– Vi räknar med att kunna avge ett beslut i april, säger Anette Broman vid miljöprövningsdelegationen.
I Hablingbo har Vind-Schejkerna på Stjups AB länge arbetat med att få bygga sex vindkraftverk. I december fick bolaget besked om att verken kan byggas utan dispens från artskyddsförordningen.
För att de nya vindkraftverken vid Forsviden och i Hablingbo ska kunna anslutas till elnätet krävs en ny lösning av energiförsörjningen. Alla väntar nu med spänning på de förslag som Energimyndigheten presenterar nästa vecka.
Andreas Wickman, som driver företaget Wickman Wind och som dessutom är vice ordförande i GVP (Gotlands vindelproducenter), hoppas på en teknisk lösning som gör att båda de befintliga fastlandskablarna kan användas för export av vindkraftsel.
– Det skulle ge oss 100 megawatt att bygga ny vindkraft för, säger han men tillägger:
– Utrymmen skulle dock bara räcka till Forsviden, Vindshejkerna i Hablingbo och kanske något projekt till.
2016 hade Gotland 131 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 172 megawatt. I regionens Vision 2025 är målet att Gotland ska ha 700 megawatt vindkraft 2020, och 1 000 megawatt 2025.
– Det klarar vi inte genom att stritta med små projekt. På centrala Gotland finns ett jätteområde där det skulle kunna gå att bygga 100 vindkraftverk med en effekt på 300 megawatt. Jag är jättenyfiken på om Energimyndigheten har någon lösning på det, utan att man anlägger en ny fastlandskabel, säger Andreas Wickman.